Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Porträtt av Malin Holen, före detta projektchef
Denna nyhet är äldre än 6 månader

Ostlänken bidrar till ett hållbart transportsystem

Den 31 augusti 2017 presenterades Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet för perioden 2018-2029. I den föreslår vi att Ostlänken dimensioneras som höghastighetsjärnväg för 250 km/h.

Arbetet har skett på uppdrag av och enligt direktiv från regeringen och omfattar åtgärder för att underhålla och utveckla vår statliga infrastruktur inom ramen för de anslag vi blivit tilldelade. Kombinationen av åtgärder som presenteras ska på ett klokt sätt bidra till bästa möjliga nytta mot ett modernt, effektivt och hållbart transportsystem.

Enligt planeringsdirektiven ska höghastighetsjärnvägen byggas ut etappvis i den takt finansieringen tillåter. Regeringen har även pekat ut att byggstart för Ostlänken och Lund-Hässleholm ska se inom perioden för nationell plan, 2018-2029.

Trafikverket föreslår nu att höghastighetssträckorna ska byggas för en hastighet av 250 km/h istället för 320 km/h och med ballasterat spår. Om höghastighetsbanorna Stockholm-Göteborg/Malmö byggs ut successivt och etappvis för en hastighet i upp till 320 km/h dröjer det lång tid innan vi kan utnyttja den hastigheten. Det blir inte lönsamt för trafikoperatörerna att investera i tåg för den hastigheten förrän hela systemet är klart och med en etappvis utbyggnad med befintliga anslag så kommer det ta väldigt lång tid.

Skillnaden i restid Stockholm-Linköping vid ändrad hastighet till 250 km/h är cirka 6 minuter för Ostlänken. Att skillnaden inte är större beror bl a på att Ostlänken går igenom centrum i flera städer längs sträckningen, där hastigheten måste hållas lägre oavsett om länken byggs för 250 km/h eller 320 km/h.

Kostnaden är i stort sett densamma som vi redovisat i tidigare prognos. Det kan tyckas märkligt, men efter mycket kalkylarbete kan vi konstatera att den teknik och hastighet vi projekterat för skulle ge en totalkostnad på uppemot 65 miljarder. Att ändra teknikstandard ger oss en minskning på drygt 10 miljarder och en totalkostnad på cirka 54 miljarder, alltså strax under den siffra vi tidigare kommunicerat.

I samband med att vi publicerat vårt förslag till nationell plan lyfter vi även en ny tid för färdigställande av Ostlänken – mellan år 2033 till 2035. Anledningen till det är att vi behöver projektera mer, utbyggnaden av Ostlänken är mer komplicerad än vi räknat med och vi har gjort flera omfattande omtag längs med sträckan.

Vårt uppdrag kvarstår

Under hösten och fram till och med våren 2018 sker den beslutsprocess som mynnar ut i regeringens beslut. Vårt uppdrag är att realisera Ostlänken med hastighetsstandard 320 km/h. Det uppdraget kvarstår. Trafikverket kommer också att studera vad en förändring av standarden till 250 km/h med ballasterade spår innebär.

Vill du eller någon du känner vara en del av Ostlänkens resa? Här hittar du våra lediga tjänster.

 

Ha det bra till vi hörs igen!

Malin Holen