Frågor och svar

Trafikverkets kontaktcenter Har du frågor om innehållet på sidan? Vi kan svara måndag–fredag klockan 8.00–16.00.

För trafikinformation och akuta fel som kräver omedelbar åtgärd, har vi öppet dygnet runt.

Meddelande: *

Din e-postadress:

Ange din e-postadress om du vill att vi ska skicka svar till dig.

Vi samlar in personuppgifter för att kunna hantera ditt ärende. Läs mer om hur Trafikverket hanterar dataskyddsförordningen, GDPR.
GDPR

På den här sidan får du svar på de vanligaste frågorna om Ostlänken.

Vad är Ostlänken?

Ostlänken är den första delen av nya stambanor i Sverige.

Resecentrum planeras på fem platser: Vagnhärad, Nyköping, Skavsta, Norrköping och Linköping. I Vagnhärad planeras ett nytt resecentrum strax norr om bebyggelsen. Vid Nyköping planeras för två nya resecentrum, dels vid Skavsta flygplats och dels i centrala Nyköping som ansluts till Ostlänken via en bibana. I Norrköping och Linköping planeras nya resecentrum i något annorlunda lägen än idag, men fortfarande centralt i städerna.

Vår ambition är en successiv byggstart under åren 2017-2024 med målet att Ostlänken sa stå färdig 2035. När vi är klara har vi byggt 16 mil dubbelspårig järnväg, cirka 200 broar och 20 kilometer tunnlar.

Med Ostlänken ska du kunna resa snabbare, pålitligare och hållbart. Ostlänken ska bidra till en bättre kapacitet i järnvägssystemet, ge regionerna chans att växa genom att svara på människors behov av hållbara resor och transporter samt skapa möjligheter att utöka andelen godstransporter på befintlig järnväg.

När börjar Ostlänken att byggas?

Vi bygger Ostlänken etappvis.

2017 började vi bygga godsjärnvägen Kardonbanan i Norrköping för att ge plats åt nya stambanan.
2020-2021 planerar vi att börja bygga Godsbangården i Norrköping.
2022 planerar vi att börja bygga Nyköpings resecentrum.
2024-2034 planerar vi att bygga nya stambanan och vi beräknar att den är färdig 2035.

Var ska Ostlänken gå?

Trafikverket har fått tillåtlighet av regeringen enligt 17 kap. miljöbalken att bygga Ostlänken. Korridoren som regeringen gett tillåtlighet för, och som samtliga remissinstanser står bakom, är den korridor Trafikverket förordade i tillåtlighetsansökan av Ostlänken. Det innebär till exempel att Ostlänken till stor del kommer kunna byggas i nära anslutning till E4.

Beslutad korridor (rang 1):

Järna-Norrköping (Loddby): röd korridor
Norrköping (Loddby)-Bäckeby: blå korridor
Bäckeby-Linköping C: röd korridor.

Kartor över beslutad korridor

Korridoren är upp till två kilometer bred och i arbetet med järnvägsplanerna utreds och analyseras var inom korridoren som den nya järnvägssträckningen på bästa sätt kan placeras. Järnvägsplanen ska även visa en möjlig teknisk lösning för hur Ostlänken kan byggas.

Allt eftersom arbetet med järnvägsplanen fortskrider kommer utredningsområdet att smalnas av till att vi har fått fram ett förslag till spårlinje. Det är först då som vi i detalj vet vilka fastighetsägare som berörs och i vilken omfattning.

Vad gäller för fastigheter som ingår i utredningsområdet?

Var byggs nya resecentrum?

Vilka tåg kommer köra på Ostlänken?

På Ostlänken kommer enbart persontåg samt snabba regionaltåg att gå, inga godståg. Enligt Trafikverkets basprognoser för år 2040 kommer Ostlänken trafikeras av mellan 76 och 132 persontåg per dygn, vilket motsvarar 3 till 5 tåg per timme och riktning.

Då den svenska tågmarknaden är avreglerad är det dock i slutänden operatörerna som avgör vilka tågmodeller som kommer köpas in, hur många avgångar det finns passagerarunderlag för samt på vilka stationer dessa tåg ska stanna.

Varför bygger Trafikverket Ostlänken?

Trafikverket bygger Ostlänken på uppdrag av regeringen för att framtidens tågresor ska bli snabbare, pålitligare och hållbara. Dagens stambanor är hårt belastade. Det är trångt i spåren och banorna är störningskänsliga. På de nya stambanorna med nya sträckningar ges mer plats för fjärr- och regionaltåg. Samtidigt avlastas de befintliga stambanorna och kapacitet frigörs för fler gods- och pendeltåg. Egna spår för persontrafik ska bidra till kortare restider, smidigare arbetspendling och regional utveckling. Det ska ge dig större möjligheter att bo, arbeta och studera där du vill.

Vad kostar Ostlänken?

Vår prognos är 54 miljarder kronor i 2017 års prisnivå. Det innebär att Ostlänken kommer kosta cirka 3,5 miljarder per mil. En europeisk jämförelse visar att olika projekt ibland annat Holland, Frankrike, Tyskland och England kostat från 1 till 6 miljarder per mil, beroende bland annat på val av spårutformning, grundläggningsförhållanden samt antal broar och tunnlar.

Ostlänkens planskede beräknas kosta cirka 1,9 miljarder kronor. I det ingår tidigare genomförda utredningar, samtliga byggherrekostnader inkluslive vår egen projektorganisation, våra fyra pågående kontrakt inklusive alla fältarbeten, samtliga arkeologiska undersökningar samt viss inlösen av fastigheter.

Vad gäller om min fastighet ligger i eller intill Ostlänkens sträckning?

Att bygga drygt 16 mil ny järnväg utan att det påverkar omgivningen är omöjligt. Därför ska vårt planeringsarbete bidra till att vi hittar en lösning där frågor om bland annat teknik och ekonomi på ett hållbart sätt kan balanseras mot intrånget i de boende-, kultur- och naturmiljöer som vi ska passera.

Att ta fram en järnvägsplan tar flera år. Människor som bor nära bygget har en särskilt utsatt situation. Våra markförhandlare hjälper till att hitta en lösning i de fall järnvägens tänkta sträckning påverkar någons hem eller företag. Så oavsett om dina frågor handlar om ekonomi, juridik eller känslor och funderingar så tveka inte att kontakta oss. Vi besöker till exempel gärna de fastighetsägare som i lugn och ro vill gå igenom hur Ostlänken kan påverka just deras hem eller företag.

Samråd och öppna hus

I Ostlänken har vi planerat för två samrådsomgångar med bland annat öppna hus och möten med berörda intressenter. Vid den första omgången presenteras ett förslag till spårlinje (Samråd 1). Vid dessa möten är man som markägare välkommen att framföra synpunkter på både järnvägens utformning och lokalisering.

Vid det andra tillfället visar vi ett detaljerat förslag på hur mycket mark vi behöver ta i anspråk, både permanent och tillfälligt under byggtiden. Nu vet vi också i detalj vilka fastighetsägare som berörs och i vilken omfattning. Därför kommer vi även kunna redovisa förslag på olika skyddsåtgärder som exempelvis bullerskydd.

Efter de bägge omgångarna av samråd och öppna hus arbetar vi in de synpunkter som kommit in i handlingarna. Järnvägsplanen ställs sedan ut, och det är då möjligt att lämna synpunkter igen. Efter utställelsen revideras järnvägsplanen ännu en gång utifrån inkomna synpunkter innan den kan fastställas.

Markåtkomst

Först när en fastställd järnvägsplan vinner laga kraft får Trafikverket börja förhandla om exempelvis markåtkomst. Exempel på åtgärder kan vara: intrångsersättning, köp/byte av mark, bullerskydd med mera.

Läs mer om mark och fastigheter

Väg eller järnväg på min mark - hur får jag ersättning?

Vilka nivåer gäller för buller?

Vi sätter upp bullerskydd så att gällande normer uppfylls. Dessa innebär exempelvis maximal ljudnivå 45 dB (A) inomhus nattetid och 70 dB (A) utomhus vid uteplats.

Läs mer om buller och vibrationer

Varför konventionell järnväg och inte magnettåg?

I korthet kan man säga att nackdelarna med magnettåg, av flera skäl, bedömts vara större än fördelarna. Magnettåg skulle exempelvis innebära ett helt separat tekniskt system utan kopplingsmöjligheter till dagens järnväg. Med banor för magnettåg skulle inte höghastighetståg kunna fortsätta direkt från Malmö vidare mot Köpenhamn, och inte heller från Stockholm och vidare norrut mot Arlanda, Uppsala och Gävle. Ett separat system skulle dessutom kräva nya kostsamma anslutningar för både Stockholm C och Göteborg C.

Även i en internationell utblick tycks magnettåg ha svårt att slå igenom. Magnettåg ingår inte i några av EU:s transportplaner, där utbyggnad av godskorridorer och höghastighetsjärnvägar prioriteras.

Det finns idag inget system för magnettåg i stor skala som tagits i drift, vilket gör att det heller inte finns så mycket erfarenheter att hämta. I till exempel den stora satsning som Kina gör på ny höghastighetsjärnväg väljer man till exempel att inte gå vidare med magnettåg. I Tyskland har framför allt två banor utretts; dels Hamburg-Berlin och dels från Münchens centrum till dess flygplats. Båda projekten har dock lagts ned.

Det enda undantaget är Japan där man i det mycket befolkningstäta området Tokyo-Nagoya-Osaka med ett passagerarunderlag på ca 50 miljoner personer, väljer magnettåg som komplement till nuvarande höghastighetståg.

Kommer Ostlänken att gå på marken eller på broar över landskapet?

Det vet vi inte idag utan det kommer järnvägsplanerna att ge svar på. Vi studerar internationella erfarenheterna av landskapsbroar och kan se att de ger vissa fördelar, men förhållandena skiljer sig kraftigt mellan Sverige och exempelvis Japan. Det är möjligt att delar av Ostlänken kan komma att byggas på landskapsbro, men vi räknar med att normalfallet blir att banan går på järnvägsbank på marken.

Vad är tillåtlighet för något?

Järnvägsutredningar för Ostlänken avslutades med att Trafikverket 2010 valde korridor för det fortsatta planeringsarbetet. Korridoren är det området som höghastighetsjärnvägen kommer att gå inom.

I juni 2018 gav regeringen Trafikverket tillåtlighet enligt miljöbalken för den förordade korridoren. Det innebär att Ostlänken till stor del kommer att kunna byggas i nära anslutning till E4. Regeringens beslut ligger till grund för det pågående arbetet med planeringen och innehåller flera villkor som Trafikverket måste följa.

Hur blir den nya järnvägens påverkan på klimatet?

Transporter och resor med tåg ger små utsläpp av växthusgaser och är mer energieffektivt jämfört med andra trafikslag. Järnvägstrafiken svarar idag för mindre än en procent av transportsektorns samlade utsläpp av koldioxid.

Alla typer av byggande orsakar idag utsläpp av växthusgaser. Det gäller såväl vägar, järnvägar, flygplatser, hamnar och byggnader. Alternativet till att bygga ny järnväg är att bygga nya vägar, gator och landningsbanor för att klara en trafikökning till följd av en växande befolkning. Även om vägtrafikens växthusgasutsläpp kommer att minska över tid, så kommer byggandet av nya vägar ‒ för att klara samma kapacitet som järnvägen ‒ sannolikt orsaka jämförelsevis lika stora växthusgasutsläpp som nya järnvägar.

Trafikverket har som långsiktigt mål att infrastrukturen ska vara klimatneutral senast 2045. Det är ett bidrag till att uppnå målet i klimatlagen att Sverige senast år 2045 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser. På vägen till en klimatneutral infrastruktur finns flera delmål som succesivt omsätts i upphandlingskrav på konsulter, entreprenörer och materialleverantörer. Vi jobbar aktivt med att minska klimatpåverkan från byggtiden. Det pågår också ett arbete med att se om vi tillsammans med konsulter, entreprenörer och materialleverantörer kan hitta möjligheter att sätta ännu hårdare och skarpare krav.

Varför inte bara underhålla befintlig järnväg istället för att lägga pengar på att bygga nytt?

Sedan 90-talet har resandet ökat med 50% och även godstransporterna har ökat. Det finns helt enkelt inte mer plats i spåren och vi behöver mer kapacitet. När vi bygger nya stambanor avlastar vi den södra respektive västra stambanan som idag är hårt belastade. När det blir mindre trångt på de befintliga banorna får vi också mer utrymme att underhålla dem. Att spåren är fullbelagda innebär att minsta fel ger stora förseningar som följd då marginaler saknas. Genom att bygga nya spår minskar risken för att underhållsbehov eller felavhjälpning ger större förseningar på befintliga stambanor.

Hur lämnar jag synpunkter vid samråd och granskning?

Samråd är en fortlöpande process som pågår under hela planläggningsprocessen fram till granskning. Vid samråd och granskning är du välkommen att lämna synpunkter. Det kan du göra på olika sätt genom att:

Använda digitala synpunktsformulär här på vår webbplats som du hittar på respektive områdessida.
Maila till: investeringsprojekt@trafikverket.se. Märk ditt mail med ärendenummer TRV2014/72087.
Skicka brev till: Trafikverket, Ärendemottagningen, Region Öst, Box 810, 781 28 Borlänge. Märk ditt brev med ärendenummer TRV2014/72087.
Använda synpunktskort på våra öppet hus.

Hade du nytta av informationen?

112 av 136 (82 %) läsare har svarat att de har haft nytta av informationen

Vi tar tacksamt emot dina synpunkter men tänk på att vi inte har möjlighet att svara på frågor som kommer in den här vägen.

Senast uppdaterad/granskad: 2020-02-25