Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

alt

Handdragen georadar som används på våtmarker

Försök med georadar i våtmarker

Mängder av fornlämningar har genom åren påträffats i våtmarker i samband med torvbrytning, utdikning och andra markarbeten. Ett av de mest kända exemplen är Bockstensmannen som påträffades på 1930-talet vid harvning av en torvmosse i Halland.

Men det är sällan som arkeologer påträffar fornlämningar i våta miljöer. Våtmarker har människor genom alla tider utnyttjat, allt från att kasta ut avfall från boplatser, för offer och för fiske och till slåtter.

 

Som ett led att öka kunskapen om fornlämningar i våtmarker har flera försök att använda georadar i våtmarker genomförts i Ostlänkens sträckning. Detta för att kunna få indikationer på var fornlämningar kan finnas i de våta miljöerna utan att leta slumpmässigt när man gräver.

 

Det första försöket genomfördes vid Resebro mosse söder om Norrköping under hösten 2018. Där kunde en ålderdomlig väg hittas via detta. Vägen kan via fynd i sträckningen dateras till århundradena efter Kristi födelse, men ett bronssvärd som påträffades under 1930-talet i vägsträckningen kan indikera att den är upp mot 3000 år gammal.

 

Under sommaren 2019 genomfördes ytterligare en körning med georadar i en våtmark utanför Linköping. Vid den efterföljande utredningsgrävningen påträffades vad som kan vara en brunn från 1500-talet och några stenpackningar som inte är naturliga. Vidare undersökningar nästa år ska ge svar på vad dessa stenpackningar är.

 

Den senaste georadarkörningen genomfördes under hösten 2019 och där syns anomalier som kan vara spår av fornlämningar. Även här kommer undersökningar genomföras under nästa år för att reda ut vad detta kan vara.