Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Arkeologisk utgrävning i Ströja

Arkeologiska fynd i Ströja

Under året undersöker arkeologer en fornlämning på Malmölandet norr om Norrköping - Ströja. De senaste spektakulära fynden berättar om en forntida, rik handelsplats med betydelse för europeisk handel och att människor kan ha offrats på platsen.

Det är full fart på den arkeologiska undersökningen på Malmölandet, som nu är inne på sin fjärde säsong. Orsaken är att vi bygger Kardonbanan, den nya godsjärnvägen som skapar utrymme för Ostlänken genom Norrköping. I anslutning till Kardonbanan planerar vi också för den nya godsbangården som ska flyttas ut från de centrala delarna av Norrköping.

Ströja – en forntida handelsplats

I år har arkeologerna hittat mängder av spektakulära fynd i Ströja som visar på att handel har bedrivits med stora delar av Europa och att platsen lockat människor från delar av, eller till och med hela Östergötland. Fynden består bland annat av spännen till klädedräkter, glas, pärlor, smycken, arabiska mynt, hästutrustningar och ytterst sällsynta guldföremål. Guldföremålen, så kallade guldgubbar, har sällan påträffats i Östergötland och är identiska med guldföremål som hittats i andra delar av Europa. En så stor handelsplats finns det ytterst få av i hela Sverige och nu har man hittat det utanför Norrköping!

- Det är fantastiskt roligt att vi har möjlighet att undersöka resten av fornlämningen och årets resultat har redan överträffat alla förväntningar, säger biträdande projektledaren för Trafikverkets projekt Arkeologi Ostlänken, Magnus Djerfsten.

På platsen har man hittat lämningar från en storgård som etablerades under 400-talet e.Kr. Tidigare har man också hittat en lämning av en stor hallbyggnad, 40 meter lång, och i år har ytterligare en hallbyggnad hittats. I anslutning till dessa verkar det ha förekommit någon form av människoblot, det vill säga att människor har offrats, som beskrivs av historieskrivare från denna tid.

Tidigare har man hittat delar av kranier, och i år har man även hittat ett överarmsben med huggmärken på platsen. DNA-analyser av kranierna tyder på att det är kvinnor som inte har sitt ursprung i Skandinavien. Kan det vara slavar som tagits hit efter räder på kontinenten, flera hundra år innan vikingatiden, och som sedan offrats till gudarna?

Vid hallbyggnaderna verkar det också som att man har tillverkat öl eftersom man har hittat fynd av skalkorn, humle och pors.