Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Pilotprojekt om artrik energiutvinning i Trelleborg, Skurup och Svedala

Varje år slåttrar Trafikverket 20 000 mil vägkant över hela landet för att ge fri sikt och bättre säkerhet för trafikanter. Nu ska ett pilotprojekt i sydvästra Skåne testa en ny skötselmetod som är bra för både natur och klimat.

Projektet syftar till att öka den biologiska mångfalden i vägkanterna samtidigt som det slåttrade gräset ska omvandlas till biogas. Det är det kombinerade syftet med projektet, att öka den biologiska mångfalden och minska klimatpåverkan, som gjort att projektet fått namnet artrik energiutvinning.

Omvandlar biomassa till biogas

Projektet ska pågå längs mindre, statliga vägar i kommunerna Trelleborg, Skurup och Svedala under tre år med start sommaren 2020. Med en för ändamålet utvecklad slåttermaskin ska växterna skördas, samlas upp och transporteras till Gasums biogasanläggning i Jordberga. På biogasanläggningen ska biomassan omvandlas till biogas, som därefter distribueras via gasledning till marknaden.

Ytterligare en vinst med projektet är att en restprodukt från biogasproduktionen är gödsel av hög kvalitet, som kan levereras ut till lantbruk i regionen.

Den slåttermaskin som ska användas är ett specialdesignat fordon som suger upp biomassan samtidigt som växtligheten skärs av. Fordonet kommer köra i 3 km/timmen, vilket är halverad hastighet jämfört med Trafikverkets ordinarie skötsel. Av trafiksäkerhetsskäl kommer uppsamlingen därför genomföras på mindre vägar med lite trafik.

2020: slåtter juli istället för juni

I södra Skåne sker den första slåttern vanligtvis under juni månad, men under 2020 skjuts den upp till juli på de vägar där pilotprojektet ska testas. Anledningen är den slåttermaskin som behövs för pilotprojektet inte kan tas i drift tidigare. Därför blir årets första slåtter ett par veckor senare än vanligt. Denna tidsavvikelse gäller endast under 2020.

Under tiden bevakas vägarna utifall punktinsatser behövs, exempelvis om växtligheten blir så hög att den skymmer sikten eller om risken för ogrässpridning blir allt för stor.

Nerskräpning försvårar

En riskfaktor som kan försvåra för projektet är om det skulle vara mycket skräp utmed vägkanterna. Detta eftersom biogasanläggningen inte klarar av för mycket föroreningar i den insamlade biomassan.

- En förutsättning för att slåttrat biomaterial ska kunna omvandlas till biogas är att vägkanterna som slåttras är mer eller mindre rena från skräp. Vi vill därför påminna allmänheten om att vi tillsammans måste tänka på att hålla vägkanterna rena och inte slänga skräp där. Det gäller såklart alltid, men blir extra viktigt här, säger Håkan Johansson, projektledare för Artrik energiutvinning och nationell samordnare för klimat och energi på Trafikverket.

Bidrar till klimatmål

Minskar klimatpåverkan

Projektet förväntas bidra till en minskad klimatpåverkan genom att öka biogasproduktionen. Den biogas som produceras ersätter fossila bränslen i exempelvis fordon.

- Den biogas som ska produceras under pilotprojektets tre år beräknas ge en utsläppsminskning som motsvarar mer än 700 ton koldioxid för de tre år som projektet pågår. Det motsvarar ungefär vad 400 personbilar släpper ut på ett år. Denna vinst räknar vi med trots att pilotprojektet genomförs på en väldigt begränsad yta. Det innebär att om detta arbetssätt kan börja användas i hela landet så ser vi en stor potential, säger Håkan Johansson, nationell samordnare för klimat och energi på Trafikverket.

Trafikverket har mål om en klimatneutral infrastruktur senast 2045. Som delmål ska klimatpåverkan från trafikinfrastrukturen minska med 15 procent till 2020, 30 procent till 2025 och 50 procent till 2030, jämfört med 2015.

Gynnar den biologiska mångfalden

Den regelbundna slåttern som genomförts oavbrutet i årtionden har resulterat i att många vägkanter utvecklats till viktiga biotoper för rödlistade ängsväxter och insekter. Dessa växter och djur mår bra av att slåttrat gräs tas bort, vilket är en viktig anledning till att Trafikverket vill hitta ett användningsområde för det slåttrade gräset. Den regelbundna slåttern som genomförts oavbrutet i årtionden har resulterat i att många vägkanter utvecklats till viktiga biotoper för rödlistade ängsväxter och insekter.

Det arbetssätt som ska testas i pilotprojektet anpassas för att så många olika arter som möjligt ska trivas, bland annat genom att använda en för ändamålet utvecklad maskin som köps in från Nederländerna.

Arbetssättet har dessutom potential att bli en del i att begränsa spridningen av invasiva arter:

- Vår förhoppning är att återkommande slåtter med insamling av frön också begränsar spridningen av invasiva arter, exempelvis lupiner, som ofta sprids längs våra vägar och konkurrerar ut den inhemska floran. Så genom att slå och framför allt samla upp invasiva arter innan dessa växter sätter frö ska vi på sikt undersöka om detta arbetssätt kan vara ett sätt att begränsa spridningen av invasiva arter, säger Anders Sjölund nationell samordnare för naturmiljöfrågor på Trafikverket.