Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Chauförrerna uppställda framför lastbilarna

Far och son kör för Fyrspåret: Inte en dag är den andra lik

På parkeringen står två skinande lastbilar med släp för att möta upp oss. Far och son hoppar ur bilarna och hälsar glatt med armbågen. Idag ska vi få följa med Roland och Fredrik Björk för att tippa jordmassor från Fyrspårsbygget i Norra hamnen i Malmö.

– Dagarna är väldigt varierande i ett så stort projekt som Fyrspåret, vilket är roligt. Jag har varit i branschen sen 1982 och sett mycket, men det har aldrig varit så här detaljerat, säger Roland Björk.

Roland kom till Fyrspåret i november 2017.

– Det är väldigt bra folk här, från arbetsledningen till maskinister och anläggare, fortsätter han och kör ner i schaktet vid Åkarps station.

Bilkö i schaktet i Åkarp
Bilkö i schaktet i Åkarp. 
Blålera från schaktet i Åkarp
Blåleran är vackert skiftande och ser nästan ut som ett konstverk. Totalt 800 000 kubik ska schaktas bort till närliggande områden.  

Nere i schaktet är det kö, så vi ställer oss som femte och sjätte bil och väntar på vår tur. En röst hörs i komradion.

– Man brukar ha lite radiokontakt. Det behövs på ett så stort bygge, man kan inte springa och fråga varandra hela tiden. Alla inom en viss radie kan höra varandra via telekomradion, säger Roland.

Första masstransporten till Norra hamnen

Hela lastbilen gungar när bilen och släpet fylls med jordmassor. En vinkning från grävmaskinisten bekräftar när det är klart, och sedan kör vi mot hamnen med cirka 35 ton jord och lera i varje bil.

– Nu ska vi se om vi kan hitta, säger Roland som nu kör den allra första masstransporten för Fyrspårsbygget till Norra hamnen. Men han är väl bekant med området. Strax efter att han började som chaufför fick han uppdrag i hamnen.

– Allt det här har växt fram, säger han och tittar ut över Norra hamnen. Det var bara vatten när vi började tippa här runt 1983-1984.

Merparten av massorna från de nedsänkta spåren i Åkarp och Hjärup tippas i Norra hamnen i Malmö. 
Släpet tippar jordmassor i Norra hamnen
Bilarna väger totalt cirka 56 ton var med bil och last, där maxlasten är på cirka 34-35 ton. 

 

Chaufför - ett yrke i familjen

Även sonen Fredrik har arbetat i området. 2007 var han med och körde sten till den första infartsvägen i Norra hamnen, som också var hans första jobb. Under tre års tid har han kört för Fyrspåret, och började ett halvår efter pappa Roland.

Far och son framför en av lastbilarna
Pappa Rolands bil är fyra månader gammal och heter kort och gott Björk. Sonen Björks bil heter Björk Pågen och är ca tre år gammal. 

Fredrik visste tidigt att han ville bli chaufför. På skolloven åkte han hellre med pappa på jobbet än att vara hemma och hitta på någonting.

– Jag har aldrig velat göra något annat. Morsan och farsan säger att jag har tjatat om det sedan jag kunde börja prata, säger Fredrik Björk.

Det blir mycket lastbilssnack när familjen ses, och att jobba tillsammans fungerar bra, det tycker både far och son.

Hunden Nanoush och Fredrik i lastbilen
Hunden Nanoush har åkt med sedan hon var valp. ”De första två veckorna hade jag med henne för att hon inte skulle vara ensam hemma, och sedan var det kört”, berättar Fredrik. 
Wunder-baums i lastbilen
I Fredriks bil hänger en hel samling med Wunder-baums. Hur många det är vet han inte själv. ”Det fylls på tills bilen ska säljas. Jag hade ungefär 280 stycken i den gamla bilen, och den hade jag i fyra år”. 

Viktigt med säkerhet

Säkerhetsfrågan och att visa hänsyn i trafiken är ständigt närvarande då de kör genom samhällen med mycket bebyggelse.

– Jag tänker mycket på säkerheten, säger Roland. När jag kör på Gränsvägen ställer jag hastighetsmätaren på 40 km/h. 40 är fort om du ser en lastbil. Sedan är det tyvärr förvillande. Det ser ut att gå fortare när det kommer en lastbil, det bara är så.

Fredrik visar hur han byter kameravy i förarhytten för att ha uppsikt både bak på bilen och släpet.

– Jag tycker det bästa är kravet på alkolås och att det ska vara kameror bak, både på bilen och på släpen. Speglarna ser man mycket i, men kamerorna är oslagbara.

Fredrik Björk i framsätet på lastbilen.
Fredrik har bra sikt bak tack vare kameror både på lastbilen och på släpet. I fönstret på bilen sitter en monitor. 

Kul att se förändringen

Fram till nu har de mest kört in material till det tillfälliga spåret. De har även flyttat en hel del betongkross från det gamla spåret, bland annat från de rivna perrongerna. Nu handlar det mesta om att transportera bort jord från det som ska bli Skånes längsta dike, där det nedsänkta fyrspåret ska ligga.

– Det är inte en dag som är den andra lik. Vi får order var kväll på körningen, men det kan ändra sig många gånger under dagen.

Båda två möts ofta av nyfikna frågor när de berättar att de kör för Fyrspåret, och de flesta blir förvånade när de förstår hur stort projektet är. Det är ungefär 45 lastbilar som kör varje dag i Fyrspåret fördelat på den 11 km långa sträckan.

– Man glömmer fort hur det såg ut när vi först satte skopan i marken. Det är väldigt kul att vara med och se förändringen, säger Fredrik.

Bilkö i schaktet vid Åkarps station
Det blir många turer fram och tillbaka under de kommande nio månaderna. Lastbilarna tankar HVO-diesel, en kemisk kopia av diesel som är fossilfri. I Fyrspårsprojektet kör 40 procent av maskinerna och lastbilarna på fossilfritt bränsle. Foto: Niclas Franzén/NCC