Så byggs bron över Höje å
Den nya järnvägsbron över Höje å byggs inom ett känsligt vattenområde. För att påverka naturmiljön så lite som möjligt kommer bron att byggas med hjälp av en pålbrygga, en tillfällig arbetsbrygga av timmer.
Den nya järnvägsbron över Höje å sträcker sig över ett vattenområde med ett visst naturvärde. Genom att bygga en pålbrygga, en arbetsbrygga av timmer, behöver inga tunga maskiner arbeta i och vid ån där marken är känslig. Pålbryggan byggs så högt att vattenflödet i ån påverkas så lite som möjligt.
Pålbryggan blir cirka 95 meter lång och kommer att användas som arbetsplattform för maskiner och transport över åfåran. Just nu slår vi ner träpålar som bryggan ska vila på. På den tillfälliga bryggan kommer gjutformen till brovalvet att byggas, och i tre hål i bryggan kommer de tre brostöden i betong att byggas. Bron kommer att grundläggas med betongpålar som slås ner i marken.
Träpålarna lämnas kvar
När vi byggt klart järnvägsbron rivs pålbryggan, men träpålarna kapas strax under marknivå och lämnas kvar. Det är viktigt att pålarna lämnas kvar eftersom de då förhindrar grundvatten att tränga upp.
Brobygget påverkar omgivningen
Säkerheten är prioriterad när vi bygger, inte minst säkerheten för allmänheten som rör sig vid arbetsplatserna. Därför måste vi ibland stänga vägar och leda om gående, cyklister och biltrafik. Arbetet med bron startade i maj och kommer att pågå till nästa sommar. Vägen under bron på norra sidan om ån är stängd men gångstigen på den södra sidan kommer att vara öppen en tid till. Om det är möjligt, och säkert, kommer vi att öppna för passage under bron periodvis under brobygget.
Södra gångstigen påverkas när vi spontar
Under juni kommer vi att trycka ner stålplank, så kallad spont, vid det södra brofästet. Eftersom det är nära järnvägen kan vi bara arbeta säkert på natten, när trafiken är avstängd på spåret intill. När vi spontar vid det södra brofästet kan framkomligheten på gångstigen påverkas på kvällar och nätter, men också dagtid.