Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Ett lila pågatåg passerar ett stationshus i  rött tegel och några vita skåpbilar. Till vänster om tåget en stolpe med ljussignaler.

Dvärgsignaler, kiosker och stationsklockor återbrukas

När de tillfälliga spåren genom Åkarp och Hjärup rivs kommer det finnas en hel del bättre begagnat järnvägsmateriel som kan återanvändas. Redan nu finns planer för hur allt ska återbrukas - i Fyrspårsbygget eller i andra järnvägsprojekt.

– Vi är otroligt stolta över det arbete som läggs ner i den här frågan och vi vill vara i framkant när det kommer till återanvändning av material. Vi har därför aktivt jobbat för att hitta nya projekt och användningsområden både för de tillfälliga och de gamla spåren, säger Jens-Peter Eisenschmidt, Trafikverkets projektchef för Fyrspåret Malmö-Lund.

Spår till andra projekt i södra Sverige

I första hand kommer spårmaterial att gå till andra projekt inom Trafikverket. Ungefär 10 000 slipers och 8 växlar ska till Småland, 7 000 slipers och 20 000 meter räl till Östergötland och 12 000 meter räl till Närke, för att nämna några.

Den bästa lösningen är förstås att återanvända material inom Fyrspårsbygget. Det är redan planerat att när spåren mellan Flackarp och Lund byggs återanvänds 10 000 slipers, en signalkiosk, 2 växlar och 92 högtalare från de tillfälliga spåren och stationerna.

Återanvändning och nyinköp jämförs

Pågatåg på ett dubbelspår. Till höger en stolpe med ljussignaler.
Signalstolpe vid de tillfälliga spåren genom Åkarp. Dvärgsignaler kallas de ljussignaler som sitter längst ner på stolpen.  

Allt som är användbart från de tillfälliga och de gamla spåren har listats för att jämföras med vad som behövs i den nya anläggningen, och det som kan säljas vidare. För det som kan återanvändas tittar projektet på vad det kostar att återanvända och jämför med kostnader för nyinköp.

– I de flesta fall har det visat sig att en ekonomisk besparing görs om materialet återanvänds, säger Jens-Peter Eisenschmidt.

Trots det har allt material inte återanvänts. En del material från den gamla anläggningen har nått sin tekniska livslängd eller är av gammal standard som inte används i ny- eller ombyggnationer.

– Vi siktar såklart på att återanvända 100 procent. Kontaktledningstråden deformeras lätt i samband med demonteringen, och blir därför otroligt svår att återanvända på annan plats, säger Dennis Rudqvist, projektingenjör på Fyrspårsprojektet med inriktning järnvägsteknik.

Samverkan och planering är framgångsfaktorer

Att börja tidigt och ha goda samverkan med entreprenör har lyfts som viktiga framgångsfaktorer.

– Det återstår fortfarande ett stort arbete i att göra verklighet av den planerade återanvändningen men vi har en tydlig plan och ett stort engagemang i projektet för att lyckas, säger Jens-Peter Eisenschmidt.

Fyrspårets fyndhörna!

Det mesta av spårmaterialet, till exempel slipers och räler, har redan en plan för återbruk. Men ännu kan andra järnvägsbyggen i Sverige fynda bättre begagnat material från Fyrspåret.

  • Kontaktledningsfundament, stolpar och bryggor
  • 35 dvärgsignaler
  •  83 belysningsstolpar och belysningsarmaturer från tillfälliga stationerna (som kan användas på andra platser än stationer, t.ex. gatubelysning och parker)
  • 2 signalkiosker
  • 35 signalskåp
  • 4 stationsklockor
Stationsklockor på gröna stolpar ligger på marken. Två av klockorna är insvepta i blå plast.
Fyra stationsklockor väntar på bättre tider.