Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Pärlemorfjäril

Pärlemorfjärilen gillar solexponerade slänter och söker föda på backtimjan. Foto: Ekologigruppen

Överskottsmassor från järnvägsbygge blir fjärilsbackar

Kattarps fjärilar ska få en ny boning. En del av det område där det idag finns mycket fjärilar försvinner i samband med dubbelspårsutbyggnaden mellan Ängelholm och Maria, nu återvinns överbliven jord för att bygga en ny plats för fjärilar och insekter.

På en 4,5 hektar stor triangelformad markyta, i utkanten av Kattarp, ska överbliven jord från dubbelspårsutbyggnaden användas för att bygga nya naturmiljöer där insekter och fjärilar kan trivas. Syftet är att återanvända material samtidigt som det gynnar växt- och djurlivet i området. 

– På sikt kan området bli en viktig plats för biologisk mångfald med fokus på insekter, säger Pontus Siesing, Trafikverkets miljöansvarig i projekt Ängelholm-Maria, dubbelspårsutbyggnad.

Kattarps fjärilsbackar
Området som ska bli Kattarps fjärilsbackar. Foto: Sweco 

Entreprenören Skanska har tillsammans med konsultföretaget Ekologigruppen, tagit fram ett förslag på hantering av schaktmassorna, och de beräknar att det kommer att behövas 90 000-100 000 kubikmeter massor för att skapa en miljö som optimerar möjligheten till biologisk mångfald på triangeltomten. Området kommer att kallas Kattarps fjärilsbackar. 

Att anlägga fjärilsbackar med hjälp av återvunna överskottsmassor är inte bara bra för den biologiska mångfalden utan även en miljömässig vinning då man slipper transportera bort schaktmassorna. Dessutom innebär den en ekonomisk besparing i form av minskad kostnad för mottagning vid deponier.

Massorna kommer från närliggande schakter och ska användas till att höja marknivån med en meter, samt att därefter anlägga höjder, sänkor och sandblottor, det vill säga ytor med sand. Området ska få en åtta meter hög kulle och två höjder om fyra meter. Målet med dessa kullar är att maximera solexponerade slänter och att skapa en variation av kompletterande mikroklimat.

I området ska man sedan plantera buskar, träd och blommor som kan bidra med föda och boplatser åt insekter och fåglar. Här sätts till exempel sälgbuskage och man anlägger en torrängsflora med blommor som liten blåklocka, rödklöver, getväppling och kärringtand. Dessutom planteras växter som hagtorn, rosor och slån som lockar till sig insekter.

Sexfläckig bastardsvärmare lever på öppna, blomrika ängs- och hagmarker, i vägrenar och skogskanter. Foto: Ekologigruppen 

Solexponerade, sandiga marker och torrängsmiljöer är ett paradis för ett flertal insekter men samtidigt en bristvara i regionen och Helsingborgs kommun.

Att återanvända överskottsmassor för att stärka naturvärden är inte helt unikt men inte heller vanligt. För att kunna återanvända massor måste nämligen flera kriterier vara uppfyllda: Det ska finnas ett tydligt syfte med återvinningen, den ska kunna ske utan risk för människors hälsa eller miljön, platsen ska vara lämplig för ändamålet och tillsynsmyndigheten ska godkänna åtgärden.

– Det är inte ofta alla de kriterierna går att uppfylla samtidigt som det finns idéer, kompetens och engagemang för att genomföra det. Vi är mycket glada att vi fått möjlighet att göra detta, säger Pontus Siesing.

– Skanska, Trafikverket och Ekologigruppen har tillsammans arbetat hårt, vi är väldigt glada över att ha lyckats förverkliga ett förslag som gynnar den biologiska mångfalden. Det är verkligen en win-win för alla parter, säger Jesper Davidsson, projektingenjör Skanska.

Arbetet med att bygga fjärilsbackarna är igång och de beräknas vara klara hösten 2023.