Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Hur kan avancerade förarstödsfunktioner bidra till att minska viltolyckorna?

Öka kunskap kring hur vägfordon med avancerade förarstödsystem som exempelvis automatisk broms kan påverka antalet viltolyckor.

Ort

Borlänge, Stockholm, Göteborg, Linköping, Luleå, Lund (eller enligt överenskommelse)

Syfte

Öka kunskap kring hur vägfordon med avancerade förarstödsystem som exempelvis automatisk broms kan påverka antalet viltolyckor.

Bakgrund

Viltolyckor i vägtransportsystemet orsakar lidande och stora kostnader för samhället och trenden har varit ökande sedan mätningar inleddes på 1980 talet. Antalet viltolyckor är över 70 000 per år. Huvuddelen av olyckorna är kollision med rådjur men antalet olyckor med älg och vildsvin är väsentligt. Mest ökar viltolyckor med vildsvin, dovhjort och kronhjort.

Viltolyckor med stora däggdjur kostar samhället ca drygt 9 miljarder kronor per år[1]. Med den rådande årliga ökningen av viltolyckor och fortsatt ökning av trafikarbetet enligt Trafikverkets basprognoser förväntas olyckstalen fördubblas fram till år 2035, jämfört med år 2014. Det skulle innebära årliga samhällskostnader om ca 20 miljarder kronor.

Behovet av åtgärder i vägnätet är omfattande men den stora andelen slumpvis fördelade viltolyckor innebär att det är svårt att minska olyckorna med fysiska åtgärder i väginfrastrukturen särskilt på det mindre trafikerade vägnätet. Många geografiskt väl fördelade åtgärder behövs för att nå resultat.

Större delen av norra Sverige nyttjas för renskötsel. Renbetesrätt råder på ungefär 50 procent av Sveriges yta. Många renar dödas årligen samtidigt som befintlig väg- och järnvägsinfrastruktur utgör stora barriärer och begränsar samebyarnas möjlighet att nyttja betesmarker. Behovet av åtgärder i form av stängsel och passager är stort och samplaneras med övriga åtgärder för stora däggdjur.

Trafikverket planerar för att genomföra fysiska åtgärder, Stängsel och planskilda passager, på det högtrafikerade vägnätet med fler än 4000 fordon per dygn och med hastigheter på 90 km/h och högre. Drygt hälften av viltolyckorna sker idag på dessa vägar.

På vägar med lägre hastighet kan faunapassager med viltvarningsteknik användas. En standardlösning för utformning och detektering av djur har tagits fram av Trafikverket. Lösningen innebär att djur upptäcks och triggar en signal om de rör sig mot vägen inom ett visst avstånd från vägen. Signalen kan tända en varningsskylt eller skulle kunna vara en signal till ett fordon.

Allt fler fordon utrustas med avancerade förarstödsystem med sensorer och autobromssystem för oskyddade trafikanter och vilt. Fordonen blir också i allt högre grad uppkopplade med möjlighet att kommunicera med varandra och infrastrukturen. 

Arbetets innehåll

Arbetet går ut på att beskriva vart tekniken står i de mest avancerade förarstödssystemen (State Of The Art, SOTA). Detta kan göras med stöd från VTI och andra relevanta industriaktörer. Om fordon har system som kan bromsa automatiskt för olika typer av djur så kan antalet olyckor minska. För att öka kunskapen kring detta behöver Trafikverket förstå vilken kapabilitet systemen har idag och om möjligt om några år.

  • Beskriva möjligheten att detektera vilda djur för att undvika viltolyckor med vägfordon
  • Beskriva hur ett samspel med digital information mellan fordon och infrastruktur utvecklas och som kan bidra till minskade viltolyckor. Exempelvis om sensorer detekterar djur i skogen och skickar digital information till fordonen. Fokus i detta moment är att fånga funktionen idag och vad industrin ser för utveckling på de produkter som lanseras inom 2-3 år.

Metod

Intervjuer med forskare, fordonstillverkare och viktiga leverantörer av teknik. Litteraturstudie. Analys av insamlad information. Värdera och bedöma den insamlade informationen.

Vi ser att det lämpligtvis är två personer som samarbetar i denna uppgiften.

Datum

2022-01 till 2022-06 eller enligt överenskommelse

Kontaktperson

Johan Rydlöv, Peter Smeds och Anna Anund VTI