Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Mobility Management - i teori och praktik

Mjuka tillvägagångssätt inom infrastrukturplanering.

Av: Philip Hagström och Marcus Andersson.

Sammanfattning

I media får vi ofta höra att det ständigt råder kapacitetsproblem i det svenska infrastruktursystemet. Det som man för en gång i tiden planerade för är idag inte längre hållbart att bruka. Det befintliga transportnätet börjar i allt högre takt bli mer förbrukat. Det sätter en press på politiker och tjänstemän att göra något åt denna negativa tendens. Dagens moderna planerare har till skillnad från förra seklets planerare på senare år varit tvungna att tillämpa sina metoder och förhållningssätt till balansen mellan behov och resurser samt vilka olika påverkningar det präglar samhället. Den tidigare rationella planeringen har fått tagit ett steg åt sidan för en planering som eftersträvar hållbarhet i helt nya omfattningar. Som ett led i dessa förändringstider utvecklas arbets- och tillvägagångssätt till att anpassa sig till de framtida krav som ställs. Framförallt i Sverige och inom EU. Den här studien koncentrerar sig på "Mobility management" som är en av dessa nya former som ligger i tiden inom samhällsplanering. Det är en form av effektiviseringsmetod som avgränsar sig till infrastruktur och som har börjat få genomslagskraft inom den kommunala och statliga planeringen.

Studien är kopplat till ett verkligt fall där Mobility management har ingått i planeringsprocessen och använts som tillvägagångsätt. Resultatet påvisar goda exempel inom områdena transport och infrastruktur enligt Mobility mangements principer. De praktiska exemplen i denna uppsats är tagna och framarbetade av författarna. De exemplifierade åtgärdsförslagen av Mobility management har tagits fram med hjälp av en fallstudie. Fallstudien är tagen från färjeförbindelsen mellan Vinön och fastlandet som under en längre tid har haft kapacitetsproblem.

Det finns en hypotes med i uppsatsen som går ut på att pröva om Mobility management är ett instrument, ett komplement eller ett arbetssätt som har kommit för att stanna i modern tid. Meningen med uppsatsen är att resultatet ska vara av övertygande karaktär. Studien ska efter avslutad läsning ge nya intryck hos läsare som är obekanta med begreppet och förhoppningsvis se planering i mjukare mönster. Den ska parallellt till detta besvara hypotesen. Samhällsplanering är mitt under ett generationsskifte där mjuk och hård planering börjar få en jämnare balans. Mobility management är ett exempel på mjuk planering som vi vill framhäva i den här undersökningen. De praktiska resultaten som avslutar studien talar för sig själva. Den stora utmaningen är snarare hur man får omgivningen att bli likasinnade till det här tankesättet av planering.