Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

En studie om införande av taligenkänning på en tågledningscentral ur ett tekniskt och socialt perspektiv

Jakob Dawidowski och Mattias Brykt vid Högskolan i Dalarna har skrivit ett examensarbete som handlar om utveckling av taligenkänning på tågledningscentraler inom Trafikverket.

Taligenkänningsprogram på en tågledningscentral: En studie om införande av taligenkänning på en tågledningscentralur ett tekniskt och socialt perspektiv

Examensarbete: 15 högskolepoäng kandidatexamen Akademin Industi och Samhälle. Informatik Högskolan i Dalarna
Författare: Jakob Dawidowski och Mattias Brykt
Handledare: Henrik Hammarström

Sammanfattning

Taligenkänning är en teknologi som fortfarande är under utveckling vilket är för att det mänskliga språket är ett komplext fenomen. I samband med utvecklingen av Artificiell intelligens så har även taligenkänning kunnat utvecklats. Tidigare forskning har visat på att taligenkänningsprogram har uppnått resultat med 0,5% felmarginal enligt Gong (1995). Vid diskussioner med Trafikverket framkom det som problem att viktig information hanteras manuellt och att det vid vissa fall kunde bli bortfall av informationen. Taligenkänning skulle kunna vara lösningen till detta problem och utifrån detta framkom studiens syfte. Studiens syfte var att undersöka hur en tågledningscentrals ljudmiljö påverkar transkriberingsresultatet för taligenkänningsprogram samt vilka för- och nackdelar det finns med att införa taligenkänningsprogram på en tågledningscentral. Men att även undersöka användaracceptansen hos den operativa personalen för införande av taligenkänning. Den forskningsmetod som användes var en deskriptiv fallstudie med ett experiment och den empiriska data som samlades in var genom intervjuer, observationer och dokument. I studien var det sex respondenter för intervjuerna samt tre personer som deltog i experimentet som genomfördes. Resultatet för experimentet analyserades genom användning av konfidensvärdet och resultatet från intervjuerna analyserades genom att kategorisera intervjusvar för att undersöka för- och nackdelar. De resultat som framkom ur studien var att den operativa miljön på tågledningscentralen hade en negativ påverkan på transkriberingsresultatet med att det inte var någon signifikant skillnad mellan den tysta miljön och den operativa miljön. Vilket då innebär att det är tekniskt genomförbart att införa taligenkänning på en tågledningscentral. De fördelar som framkom ur studien var att kunna transkribera text i realtid och att digitalisera information medan nackdelarna var användaracceptansen, hitta användningsområden och att det kan vara en hög ljudnivå på tågledningscentralen. Utifrån användaracceptansen hos den operativa personalen anses det inte i nuläget genomförbart att införa taligenkänning ur ett socialt perspektiv.