Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Kvalitativ jämförelse mellan handhållen XRF och geokemiska laboratorietester

Undersök hur handhållen XRF-mätning på plats stämmer överens med tester i labbmiljö när det gäller sulfidförande mineral i bergslagsmineraliserad berggrund.

Ort

Ortsoberoende, men det ingår platsberoende fältarbete i Stockholms, Södermanlands och Östergötlands län.

Syfte

Vi vill få fördjupad kunskap om möjligheterna till att snabbt i fält kunna bedöma förekomsten av sulfider och andra svavelbärande mineral med hjälp av handhållen XRF. Vi vill även jämföra hur resultat och tolkningar från XRF överensstämmer med omfattande geokemiska försök i labmiljö.

Bakgrund

Under senare år har det uppmärksammats att byggnation i sulfidförande bergartsled (exempelvis en vägskärning), och uppkrossning och utläggning av krossat berg med sulfidinnehåll (till exempel en järnvägsbank), kan leda till en försurning och utlakning av metaller. Det kan i sin tur påverka på eko- och vattensystem om man inte vidtar förebyggande åtgärder.

I projekteringsstadiet kan man ta prover ur berget och analysera totalsvavelhalt, urlaknings- och försurningspotential i laboratorium. Detta för att få en uppfattning om vilka åtgärder som krävs för att förebygga påverkan på omkringliggande ekosystem. Provtagningen sker då övergripande längs aktuellt objekt, och ger inte information med en tillräcklig upplösning för att bedöma individuella salvor eller upplagda materialhögar. Att analysera på laboratorium är ett tidskrävande arbete, som när det kommer till produktion går för långsamt för att inte hindra framdriften av exempelvis konstruktionen av en tunnel. 

En snabbare och enklare metod måste tas fram för att i produktion kunna separera material med låg svavelhalt, som kan gå direkt ut i produktion, från material som kräver inblandning av exempelvis kalk för att neutralisera syrapotentialen, innan det kan gå ut i produktion. XRF ger en bra bild av bergets sammansättning, men det är i dagsläget inte definitivt klargjort om resultat från handhållen XRF och laboratorietekniska resultat går att tolka på ett likvärdigt sätt.

Innehåll

Projektet innehåller bland annat

  • undersökning i fält med handhållen XRF (vi tar prov på samma ställen där vi förut tagit prov som analyserats genom geokemisk analys i labbmiljö)
  • sammanställning och tolkning av resultat från tester i fält och i laboratorium
  • jämförelse av resultat för tidigare studier
  • jämförelse med resultat från petrografiska undersökningar (point-count).

Metod

Projektet innehåller moment som: Litteraturstudier, fältarbeten med handhållen XRF samt tolkning av geokemisk och petrografisk data.

Övrigt

Projektet lämpar sig enbart för examensarbete på mastersnivå (30/45 hp). Projektet kan utföras av en eller två studenter i samarbete.

Arbetet förutsätter kunskap om geokemi och petrografi på mastersnivå och kunskap om handhållen XRF.

Projektet förutsätter att den sökande har en handledare på sitt lärosäte som kan bistå studenten i arbetet.

Tid

Arbetet behöver börja senast i april–maj 2020 för att den sökande ska kunna medverka vid fältarbeten som sker under andra och tredje kvartalet 2020. Inläsning i ämnet bör ske innan fältverksamhet inleds.

Kontaktperson

Richard Rooth, 072- 085 13 08
Från 30 januari till 17 februari, kontakta istället Karl-Johan Loorents, 010-124 42 24 (pga semester).