Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Fågel, fisk och en hel del hållbarhet däremellan

Luft- och sjöfart var i fokus på traineernas studiebesöksvecka.

Under ett par soliga dagar i mars fick vi traineer en chans att höra hur Arlandarådet, Naturvårdsverket, Sjöfartsverket och andra aktörer arbetar med luft- och sjöfart, och vilka utvecklingsområden och utmaningar framtiden erbjuder inom dessa transportslag. Riktmärket för en bra studiebesöksvecka är dock att den väcker mer frågor än vad den ger svar. Ibland är det små funderingar (vad är egentligen en lots?) men har man tur dyker frågornas Moby Dick upp.

Hållbar utveckling

En viktig fråga inom luft- och sjöfarten är hur dessa transportslag kan vara med och bidra till en mer hållbar utveckling inom transportsektorn. Hållbar utveckling är ett begrepp vi traineer har levt med i stort sett hela våra liv; miljöproblematiken berördes redan på förskolenivå, och flera av årets traineer har dessutom läst universitetsutbildningar inom just miljöfrågor. Under studiebesöksveckan framkom att det är många aktörer som arbetar med luft- och sjöfart, men att det i båda branscher ännu inte har tydliggjorts vem det är som bär huvudansvaret för miljöfrågorna. Samtidigt är både luft- och sjöfart globala transportslag på ett sätt som väg- och järnvägstrafik inte är, och förutsätter därför ofta internationella överenskommelser för att någon verklig förändring ska ske.

Maritim strategi

Inom sjöfarten har Sveriges regering formulerat en maritim strategi som bland annat stödjer en flytt av godstransporter från väg till sjöfart, eftersom sjötransporter är mer miljövänliga – mycket tack vare sin höga lastningskapacitet sett till godsvolym per fartyg. Detta är ett steg på vägen mot en mer hållbar godstransport i Sverige överlag, men en sådan bygger även på att sjöfarten minskar sina egna utsläpp av farliga ämnen, vilket historiskt sett varit lösare reglerat än exempelvis utsläpp från vägtrafiken. Flera aktörer arbetar med denna omställning genom att bland annat skärpa utsläppskraven för sjöfarten, men även genom att utveckla olika tekniska hjälpmedel för ruttoptimering så att fartyg kan minska sin bränsleförbrukning.

Subventionering och klimatkostnader

Gällande luftfarten så tycks det råda delade meningar om hur dess framtida utveckling bör se ut, och på vilka villkor den i så fall får ske. Historiskt sett har luftfarten varit subventionerad genom bland annat statsbidrag till flygbolag och flygplatser, förbud mot skatt på flygbränsle, och momsförbud på utrikesresor. Detta har möjliggjort för den flygtrafik vi har idag – och semesterresor utomlands är de resor som ökar mest i Sverige. Samtidigt försvårar det å andra sidan för Polluter Pays Principle (PPP): en miljöprincip som innebär att varje transportslag ska betala sina klimatkostnader genom en internalisering i priset. Om flygtrafiken följde PPP fullt ut skulle en rundresa mellan Stockholm och Rom kosta ca 4000 kr mer än vad den gör i dagsläget. Men man ska också komma ihåg att vi lever i en globaliserad värld där flyget ofta är en förutsättning för att kunna träffa kollegor, vänner och familj runt om i världen. En annan viktig del med luftfarten är den förbättrade tillgängligheten, eftersom lokala flygplatser och inrikesflyg knyter ihop landet genom att möjliggöra dagsresor, trots långa avstånd. Luftfarten tar också steg mot en mer hållbar utveckling – med bland annat Air Traffic Management (ATM) som möjliggör en mer effektiv flygledning, och CORSIA-avtalet som ser till att flygbolag klimatkompenserar för sina utsläpp.

Viktig samverkan

En stor del av utmaningen i resan mot en mer hållbar utveckling inom både luft- och sjöfarten är samverkan mellan flera olika aktörer och intressen, både nationellt och internationellt. Under de dagar som vi traineer fick chansen att träffa representanter från dessa branscher fick vi ta del av flera olika framtidsvisioner, och vi fick även möjlighet att bilda vår egen uppfattning kring hur dessa borde samverka för en mer hållbar framtid, inom respektive bransch. Det är modigt och med stor självinsikt som Trafikverket uppmuntrar oss traineer att besöka andra aktörer inom transportområdet – det visar att Trafikverket är medvetna om att det finns många olika perspektiv och att inget av dessa nödvändigtvis är hundraprocentigt rätt. Det ger även en ökad förståelse för Trafikverkets övergripande roll: hur en stor del av vår uppgift är att skapa samverkan där åsikter ibland går isär, i samhällsplaneringen i stort.

Helena Sjöberg och Tony Börjesson,
Traineer på Planering och Kommunikation