Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Ung man med blå bygghjälm i förgrunden. I bakgrunden syns en bergvägg med två borrhål för tunnel och framför dem ett antal myrliknande gulklädda arbetare.

Tunnelborrning i Norge

Tobias gjorde utlandspraktik på Follobanen, ett tunnelprojekt utanför Oslo där han blev en av åskådarna när tunnelborrmaskinerna bröt igenom.

Follobanen utanför Oslo är ett järnvägsprojekt till största delen bestående av en två mil lång järnvägstunnel. Där fick jag göra min utlandspraktik i februari och mars i år.

Dagen D – genombrottet

Konfrencieren i sin gula reflexväst och byggarhjälm avbryter sig mitt i intervjun med en av projektledarna och vänder sig mot bergväggen hundra meter framför ceremonipodiet. ”We’ll just shut up now for… some time” säger han med sin norska brytning innan han och projektledaren tar ett steg tillbaka från mikrofonerna och väntar på vad som ska hända. Folksamlingen med hundratals arbetare i overaller och tjänstemän i reflexvästar mumlar till varandra på olika språk, mestadels norska och spanska, och spanar förväntansfullt mot väggen. Mullrandet därifrån hörs nu högt och tydligt även från det här avståndet. Mobilerna åker upp, så också min. Detta är något man inte får se varje dag.

Vi befinner oss strax utanför Ski, en liten stad två mil söder om Oslo. Här passerar Ostfoldbanen, som slingrar sig söderut genom förorterna på östra sidan av Oslofjorden, och vidare söderut mot Halden. Oslo är precis som Stockholm en växande stad och kapaciteten på järnvägen behöver öka. Två spår ska därför med en ny järnväg bli fyra, restiden ska halveras och Ski ska bli en mer attraktiv pendlingsort till huvudstaden. Under de senaste åren har därför en två mil lång dubbeltunnel borrats under förorterna där den befintliga järnvägen går, och nu återstår bara en sista meter innan tunnelskedet av projektet kan börja avslutas, efter över två år av borrning.

En liten bergkil faller ut från väggen och damm börjar bolma ut ur det nya hålet. Sprickor breder ut sig och vidgas, och med ett brak rasar till slut berget ner framför den nya tunnelmynningen, och blottar det över tio meter i diameter stora borrhuvudet, som fortsätter rotera som om inget hänt. Publiken hurrar och applåderar. Tunnelborrmaskinen fortsätter mala mot stenhögen framför sig. Den andra TBM:en bryter strax ut bredvid på samma sätt till nya hurrarop, och snart har de båda maskinerna stannat sida vid sida. De stolta operatörena häver sig ut ur inspektionshålen i borrhuvudena, och bär med sig spanska, norska, portugisiska och andra länders flaggor. De lägger flaggorna på stenhögen innan de två arbetslagen förenas och korkar upp champange tillsammans, under rungande applåder från oss åskådare.

Dagen efter

Dagarna efter genombrottet börjar förändringarna märkas där jag sitter på Bane NOR:s projektkontor, den norska motsvarigheten till gamla Banverket. Kontoret består av en låda barackmoduler ute på det stora riggområdet Åsland, beläget vid en egen avfart längs väg E6, i utkanten av Oslo Kommune. Här huserar det mesta av den infrastruktur som hör till TBM-delen av Follobanenprojektet, den del som innefattat själva borrningen av tunneln. Två tillfartstunnlar leder ner till bergrummet där de fyra TBM:erna byggdes ihop och sedan skickades iväg, två norrut mot Oslo och två söderut mot Ski. Ovan jord finns kontor för både Bane NOR och entreprenören AGJV, som även har en tillfällig restaurang och ett stort antal arbetarbaracker på området. På Åsland tillverkades även betongelementen som utgör tunnelns väggar och huvudsakliga förstärkning. Förbi fabriken passerar också transportbandet för bergmassorna från tunneln, som åkte transportband hela vägen från TBM:erna längst bort i tunnlarna, hela vägen tillbaka upp ovan jord och ut till ett mellanlagringsmagasin. Betongfabriken är nu tom, och transportbandet har stannat och har börjat monteras ner.

Geoteknikkunskaper kom väl till pass

Från magasinet där transportbandet mynnade ut har massorna körts ut med dumper på den enorma deponin, som anlagts i en liten dalgång vid Åsland. Deponin ska tillsammans med resten av området utgöra grund för en ny stadsdel efter projektets avslutande. TBM-massor är dock på grund av sin frostkänslighet inte självklara som grundläggningsmaterial, och Bane NOR har formulerat tydliga krav för entreprenörens anläggande och kontroll av deponin för att den ska få de önskade egenskaperna. Jag får i uppgift att kontrollera dokumentationen för det utförda arbetet. Jag går genom packningsprover, siktkurvor och valsningsprotokoll, och sammanställer materialet åt projektet; ett bra tillfälle att fräscha upp mina geoteknikkunskaper. Jag får även hjälpa geologerna med sprickkarteringar. Jag bor centralt i Oslo, och på helgerna går jag på SKAM-sightseeing och åker till Holmenkollen och tittar på skidskytte. Efter sex veckor har jag lärt mig oerhört mycket från mina snälla kollegor och detta gigantiska projekt och åker hem till Luleå igen, medan de två TBM:erna monteras isär utanför Ski och transporteras i delar för att återvändas i något annat projekt, någon annanstans.

Tobias Tonvall