Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Identifiering av lämpliga sträckor för automatiserade godstransporter

Examensarbetet syftar till att besvara var i Sveriges vägnät som de automatiserade lastbilarna kan rulla ut på kort sikt genom att ta reda på vilka de påverkande faktorerna är.

Författare: Armin Zakeri
Examinator: Elisabet Andrésdóttir och Hans Rosth
Examensarbetet i sin helhet:
Identifiering av lämpliga sträckor för automatiserade godstransporter (pdf,1,4 MB)

Sammanfattning

Fordon utan mänskliga förare, så kallade automatiserade fordon, blir allt mer avancerade. I takt med utvecklingen närmar sig dessa typer av fordon också en utrullning i allmän trafik, från att tidigare bara använts i testningssyfte. Den typ av automatiserade fordon som sägs rullas ut först är lastbilar, som delvis har mer incitament till automatisering och i allmänhet är enklare att rulla ut än personbilar. Utrullningen av dessa fordon kommer medföra stora förändringar i samhället, bland annat för vägnätet då automatiserade fordon framförs annorlunda från fordon drivna av mänskliga förare. För att förbereda sig mot de förändringarna som förväntas ske, är det intressant att studera var på vägnätet som de automatiserade lastbilarna kommer rullas ut i den initiala fasen. För att ta reda på detta gäller det att först ta reda på vilka faktorer som kommer påverka den initiala utrullningen. Syftet med just detta exjobb är att besvara var i Sverige som utrullningen lär ske på kort sikt genom att ta reda på vilka de påverkande faktorerna är.

Rapporten skrevs våren/sommaren 2020 i uppdrag åt Trafikverket. Arbetet har bestått av en litteraturstudie och intervjuer med relevanta aktörer inom området. Med hjälp av  den information som tagits fram från dessa delar identifierades fyra faktorer som påverkar den initiala utrullningen av automatiserade godstransporter: vägsträckans komplexitet, vägsträckans gods- och trafikflöde, vägsträckans infrastrukturella standard, samt storleken på de lastningsplatser som vägsträckan går mellan. Lastningsplatser i Sverige identifierades genom att studera hamnar och flygplatser med högst fraktmängd, existerande kombiterminaler, samt logistikbyggnader med högst lageryta. Genom att se var i landet dessa platser är lokaliserade, föreslogs fyra lämpliga vägsträckor efter de faktorer som tidigare tagits fram: Nynäshamn – Västerhaninge, Rosersberg – Arlanda, Helsingborg hamn – ICA centrallager, Luleå hamn – Luleå kombiterminal.

Rapporten begränsades delvis av att det inte fanns någon officiell statistik tillgänglig för vilka godsnoder som har störst lastningsmängd, alternativt mellan vilka godsnoder det finns störst godsflöde. Om denna information funnits tillgänglig hade sträckorna kunnat motiverats bättre. Det är även möjligt att det finns andra faktorer som påverkar utrullningen än de som identifierats, vilket skulle kunna påverka vilka sträckor som bedöms vara mer lämpliga.