Gå till sidans huvudinnehåll

Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Järnvägskapacitet och godslastvikt: Deras effekt på godstågs längd och fyllnadsgrad samt frekvens av godstågstransporter

Ruben Modig Reisch vid KTH har med syfte att bidra till en större förståelse för godstransporter på järnväg i en explorativ studie undersökt samband mellan järnvägskapacitet, lastvikt, tåglängd, fyllnadsgrad och frekvens.

Författare: Ruben Modig Reisch, KTH Civilingenjörsprogrammet i Samhällsbyggnad
Handledare: Joar Lind och Peter Almström, Trafikverket
Examinator: Albania Nissan, KTH
Examensarbetet i sin helhet:
Järnvägskapacitet och godslastvikt: Deras effekt på godstågs längd och fyllnadsgrad samt frekvens av godstågstransporter (pdf, 8,2 MB)

Sammanfattning

Under hösten 2019 utförde Trafikverket ett antal modellkörningar för att bedöma hur en kapacitets- och lastviktsökning skulle påverka framtida godstågstransporter. Modellerna visade på vad många ansåg var ett orimligt högt antal godstågstransporter. Därför uppkom frågan om hur ändringar i järnvägskapacitet och godslastvikt faktiskt påverkar godstågstransporters utformning och syftet med det här arbetet har varit att besvara den frågan. Framförallt har syftet varit att bedöma hur godslastvikt per tågtransport påverkar godstågens längd och fyllnadsgrad samt frekvens av tågtransporter. För att bedöma hur godslastvikt påverkar godstågstransporternas utformning utfördes ett antal regressionsanalyser på data om tidigare utförda godstransporter på det svenska järnvägsnätet. Utöver dessa regressionsanalyser utfördes även en litteraturstudie samt ett antal intervjuer. Från litteraturstudien kunde information om hur järnvägskapacitet påverkar godstågstransporters utformning sammanställs och presenteras. Intervjuer genomfördes med både representanter från Trafikverket och godstågsföretag. Utifrån dessa kunde information om godstågstrafikens nulägessituation presenteras samt hur godstågsföretag tenderar att hantera ändringar i godslastvikt.

Utifrån intervjuerna gick det att bedöma att ökade godslastvikter hanteras olika för systemtåg än för kombi- och vagnslasttåg. Därför utfördes regressionsanalyserna på två sträckor som kunde tänkas representera dessa två tågtyper. Resultaten från regressionsanalyserna visade på att godslastvikt per tågtransport möjligen kan beskriva systemtågs längd och fyllnadsgrad medan det inte nödvändigtvis kan beskriva variablerna lika bra för kombi- och vagnslasttåg. För alla tågtyper kunde inga direkta slutsatser om hur godslastvikt per tåg påverkar frekvensen av tågtransporter dras.

Arbetet finns publicerat i DiVA:
Järnvägskapacitet och godslastvikt: Deras effekt på godstågs längd och fyllnadsgrad samt frekvens av godstågstransporter