Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Miljövänlig betongvägtrumma

Den över 30 meter långa miljö- och fiskvänliga betongtrummans element väntar på att läggas på plats. Foto: Stefan Bratt

Nya vägtrumman underlättar fiskens vandring

Det enda som hörs av den normalt brusande bäcken är ett svagt porlande. I det som tidigare varit plats för en st vägtrumma står Daniel Fornstedt och Leif Flink och diskuterar ett teknisk lösning.

Platsen är väg 245 vid Stentjärn, ett par mil från samhället Sunnansjö i Ludvika kommun. Det är början av juli och solen strålar från en nästan klarblå himmel. Men, väderleken är inte i fokus för arbetsledaren Daniel Fornstedt från Trafikverkets entreprenör, Siljans Schakt. Istället är det frågan om den nya vägtrummans fastställda läge kan flyttas en knapp meter mot Stentjärnens utlopp?
-Vinkeln som bäcken skulle löpa in i trumman blir för kraftig och därför flyttar trummans position lite mer mot det norra utloppet, förklarar Leif Flink, projektledare för miljöinriktade underhållsåtgärder inom Trafikverkets region Mitt.
Han har varit med i många år och ansvarat för byten av åtskilliga trummor. Denna dag har han lämnat kontoret i Härnösand för att på plats följa trumbytet som är ovanligt omfattande och tekniskt komplicerat med tanke på trummans läge.
- Denna trumma är faktiskt på gränsen för att definieras som bro. En vägtrumma får vara högst 1,99 meter i diameter. Denna trumma är 1,9 meter i diameter och 1,8 meter bred. Det är en bjässe som dessutom ligger på mer än åtta meters djup jämfört med vägytan, förklarar Leif Flink.

Siljans Schakt var Trafikverkets entreprenör som utförde det besvärliga trumbytet vid väg 245, några mil från Sunnansjö i Ludvika kommun.Foto: Stefan Bratt


Att trumbytet måste ske nu beror bland annat på att den gamla plåttrumman, som ligger i ett dike några hundra meter från arbetsområdet, visar tydliga tecken på rost och riskerade helt enkelt att rasa ihop, vilket skulle leda till ett vägbrott:
-Dessutom hade inte den gamla trumman de kvaliteter som vi eftersträvar då möjligheten för fisk och andra vattenlevande djur att vandra från bäcken till tjärnen inte är lika bra som i en ny trumma. I den nya trumman, som är i betong, lägger vi i botten fiskbalkar i zick-zack mönster som stoppar bottensediment och grus från att spolas ur trumman.  I och med detta skapas också viloplatser för fisk och hela konstruktionen gynnar fiskens vandring, förklarar Leif Flink.
Han berättar att Trafikverket nyligen anslagit ytterligare pengar för att fortsätta byta ut gamla trummor till trummor som är anpassade för att stötta vattenlevande djurs vandring från olika vattenbestånd:  
– Vi har idag fortfarande gamla vägtrummor och dammar som utgör hinder för vattenlevande djur och dessa vill vi minska.  De kommande åren kommer vi att byta ut trummor till en 40 miljoner kronor, säger Flink.
Exempel på vandringshinder är utloppsfall från trummor, gamla dammar i vattendrag eller för hög vattenhastighet i passagen. Hinder i vattensystemet påverkar transporten av näringsämnen, sediment och organiskt material, vilket i sin tur påverkar ekosystemet såväl uppströms som nedströms.

 

-Den gamla plåttrumman har inte de kvaliteter vi eftersträvar då möjligheten för fisk och andra vattenlevande djur att vandra från bäcken till tjärnen inte är lika bra som i en ny trumma. I den nya trumman finns i botten fiskbalkar som placeras i ett zick-zack mönster. Balkarna stoppar bottensediment och grus från att spolas ur trumman, vilket också skapar viloplatser för fisk, berättar Trafikverkets projektledare, Leif Flink.Foto: Stefan Bratt