Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Gäddviksbron
Denna nyhet är äldre än 6 månader

Gäddviksbron ljussatt i vintermörkret

Norrbottens äldsta bågbro av stål fyller 75 år och det firade vi med en ljusceremoni i vintermörkret. Den efterlängtade belysningen gör det säkrare och tryggare att gå och cykla över Gäddviksbron.

Trafikverket har tydliga regler för belysning och det som ibland kan uppfattas som utsmyckning är i själva verket en trafiksäkerhetshöjande åtgärd.

– På gamla Gäddviksbron har vi gång- och cykelvägar på bägge sidor samtidigt som bron är smal och har stora trafikflöden, förklarar Stefan Ericsson, Trafikverket, ansvarig för belysning. Under årets mörka period upplevs bron otrygg och det är problem att använda bron för oskyddade trafikanter.

I första hand prioriterar vi belysning i konfliktzoner som korsningar, övergångsställen, cirkulationsplatser, av- och påfarter, barns skolväg och miljö där oskyddade trafikanter vistas, men det finns också en annan aspekt:

– Att köra långa sträckor i mörker är tröttande och kräver stimulans för hjärnan. Ett sätt att öka uppmärksamheten är att belysa objekt intill vägen, till exempel en bergskärning, träd på en åker eller varför inte ett byggnadsverk som i det här fallet, säger Stefan Ericsson. Gäddviksbron kan ses från E4:an som går parallellt med bron och har långa sträckor med mörkerkörning.

Mäktig upplevelse

Det var många från byn som trotsade vädret och promenerade i snöblandat stormregn ut till laxmuseet vid södra älvkanten för att bevittna ljussättningen av gamla Gäddviksbron.

– Det känns bra att vara här idag och bli något av en ljusbärare i denna mörka årstid, sa Trafikverkets regionala direktör Arnold Vonkavaara och berättade om Trafikverkets arbete med trafiksäkerhet och motivet till att ljussätta Gäddviksbron. Arnolds tal avslutades med att diodlamporna tändes och bron lystes upp.

Firandet fortsatte sedan i julmysiga Gäddviksgården med varm glögg och pepparkakor. Birger Åström, 97 år, berättade gamla minnen om när färjan fungerade som nyhetskanal i byn och den sociala roll som färjkarlen hade.

– När bron byggdes var den försedd med fyra lampor på varje båge. Det blev en liten kontrovers av viss animositet mellan Övre och Nedre Luleå och efterhand som lamporna gick sönder så var det ingen som ansåg sig skyldig att ersätta dem. Den gamle färjkarlen kände ett ansvar mot sin gamla arbetsgivare och gjorde själv en anordning så att han kunde skruva loss en trasig lampa och på egen hand bekosta en ny, men när han dog på 1950-talet så var den tidens belysning borta. Det, och kostnaden för strömmen, gjorde att bron släcktes och den har blivit släckt ändå till idag, därför är det en stor dag framförallt för trafikanterna, men också för oss närboende, sa Birger Åström, vi är mycket tacksamma för att vi har fått en väl upplyst och vacker bro.

 

Kurt Björklund, Gäddviks intresseförening, berättade mer om brobygget och den färdiga bron. Däremellan bjöds det på underhållning av Konceptmusik, fika och chokladrutor med bågbron i kristyr bakade av barnen Hanna och Oliva från byn.

Hanna och Oliva har bakat till ceremonin

Plan för en cirkulationsplats i Gäddvik

Det blev en trevlig kväll med mycket prat om gamla tider men också om framtiden där Trafikverkets plan om en cirkulationsplats vid Gäddviksbron kom på tal. Under vårvintern går vägplanen ut för granskning, tillsammans med en samrådsredogörelse. Planen för cirkulationsplatsen innehåller även anslutande gång- och cykelvägar, samåkningsparkering och hållplatser för kollektivtrafik.

En stålbro med krigshistoria

Gäddviksbron byggdes mitt under andra världskriget för tunga militära transporter och för att fungera som en möjlig evakueringsväg. Kustlandsvägen mellan Stockholm och Haparanda saknade en bro över Lule älv.

Länsstyrelsen hade vid den här tiden ett beslut om en bro vid Bergnäset, men en bro vid Gäddvik skulle vara hälften så lång och innebära kortare byggtid till en lägre kostnad, beslutet revs därför upp av regeringen. Valet av Gäddvik innebar också att bron placerades längre från havet och blev därför mindre sårbar för flyganfall och fartygsbeskjutning. Bygget genomfördes på rekordtiden ett år och kostade 3,1 miljoner kronor.

FAKTA

En bågbro är en modern utveckling av den klassiska murade valvbron av sten som romarna använde för broar men även för kanaler och akvedukter. När en bågbro belastas fördelas tyngden jämt över bågen. Valvets konstruktion är utbytt mot en eller ett par bågar som går parallellt med varandra och byggs i stål eller armerad betong.

Gäddviksbron

Längd: 419,1 meter, 6 spann och 6 bågar

Byggtid: 1940-1941

Brotyp: Bågbro av stål med överliggande båge och diagonala hängstag

 

Bergnäsbron

Längd: 896,5 meter, en av landets längsta bågbroar, 18 spann och 7 bågar

Byggtid: 1950-1954

Brotyp: Bågbro av stål med överliggande båge och diagonala hängstag samt dubbel klaffbro