Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

alt

Söråker har fått länets första bygdeväg

Vi har förändrat väg 690, Rigstavägen i Söråker till en så kallad bygdeväg. Sträckan omfattar ca 1,5 km mellan busshållplatsen vid Torsboda och Ala skola. Syftet med bygdevägen är att fotgängare och cyklister ska få en tydligare och bättre trafikmiljö.

En bygdeväg, eller bymiljöväg som den också kallas, är en befintlig, lågtrafikerad väg som målas och skyltas så att det blir tydligare för alla trafikanter att de måste samsas om utrymmet och ta hänsyn till varandra. Att du som trafikant ska ”iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna” är en av grundbestämmelserna i Trafiklagstiftningen. Är vägen smal och sikten dålig ska du anpassa hastigheten och vara uppmärksam. Utformningen av bygdevägen är ett sät att förstärka det beteendet. 

 Bygdevägen består av en dubbelriktad körbana i mitten, så smal att två bilar inte kan mötas på den, och en vägren på varje sida. Vid möte mellan motorfordon får du använda vägrenen tillfälligt – om det kan ske utan fara.
Bygdevägen består av en dubbelriktad körbana i mitten, så smal att två bilar inte kan mötas på den, och en vägren på varje sida. Vid möte mellan motorfordon får du använda vägrenen tillfälligt – om det kan ske utan fara.  

Bygdevägens utformning

Sträckan märks ut med skylten Varning för avsmalnande väg, kombinerad med upplysning om körbanans bredd och sträckans längd. Vägrenarna på båda sidor avgränsas med kantmarkeringar och är bredare än vanligt så att de oskyddade trafikanterna förfogar över en tydligare plats. Vägrenen ska användas av gående, cyklister, mopedister och ryttare. Den dubbelriktade körbanan får en bredd av 3,25 meter, och vägrenarnas bredd blir ca 1,0–1,5 meter. 

Utvärdering av bygdevägar

Ett fåtal bygdevägar, även kallade bymiljövägar, finns redan i Sverige, till exempel Dalarna, Hälsingland och Skåne. Resultaten på trafiksäkerheten är försiktigt positiva. I Danmark, där vägtypen kallas 2 minus 1-vägar, visar utvärderingar att olyckorna minskat med 25 procent. Men eftersom den här vägtypen idag enbart används på lågtrafikerade sträckor, där det inte är många olyckor, är det svårt att dra några säkra slutsatser om effekter på trafiksäkerheten.

Det huvudsakliga syftet med en bygdeväg är att förbättra tillgängligheten för oskyddade trafikanter på vägar där fordonstrafiken är liten och där andra vägar finns för genomfartstrafik och tung trafik. Bygdeväg har testats på ett antal platser i Sverige och har därefter införts i VGU – regelverket för vägar och gators utformning – för att kunna användas på lämpliga platser i Sverige.