Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Timmerbil. Foto: Kasper Dudzik

Torbjörn Bennesved som kör 74-tons timmerbilar på dispens i Småland. Foto: Kasper Dudzik

Denna nyhet är äldre än 6 månader

800 mil kan öppnas för 74 ton

Regeringen vill tillåta trafik med 74-tonslastbilar på ett utpekat vägnät. Trafikverket har lämnat ett förslag på nära 800 mil vägar i fem geografiska områden som är lämpade för den nya bärighetsklassen BK4.

I dag är den maximala bruttovikten för lastbilar 64 ton. Genom att höja bruttovikten vill regeringen bidra till att öka industrins konkurrenskraft och utnyttja vägarna på ett effektivare sätt. Med mer gods per fordon behövs färre lastbilar för att transportera samma mängd. Det minskar energiförbrukning och utsläpp, samtidig som företagens kostnader sänks.

Möjligheten att använda tyngre fordonskombinationer är framför allt viktig för näringsgrenar som domineras av transporter av bulkgods, som skogsprodukter, råolja, kemikalier, metaller och malm.

Men regeringen vill samtidigt ha mer transporter på järnväg och via sjöfart. Därför ska den nya bärighetsklassen gälla "vägar där transporter på järnväg eller sjöfart inte är möjligt". Regeringen förslår att den nya viktklassen införs 1 mars 2017.

Den 15 november lämnade Trafikverket förslag på vilka vägar som är lämpliga. Det baseras på transportbehov som Trafikverket har identifierat i samverkan med näringslivet. Dessa har därefter matchats mot infrastrukturens förutsättningar och regeringens direktiv.

– Vi har fokuserat på vägar som redan i dag klarar 74 tons bruttovikt. Vår strävan är att infrastrukturen inte ska riskeras av de högre lasterna. Samtidigt ska 74-tonsvägarna bilda funktionella områden, där det utpekade vägnätet kan fungera ur ett systemperspektiv, säger Kenneth Natanaelsson, nationell strategisk planerare på Trafikverket.

Höga krav på bärighet

De vägar som utpekas uppfyller höga krav på bärighet i vägkonstruktionerna och broarna. Till det har regeringen lagt villkoret att trafik med tyngre lastbilar inte ska bidra till att gods flyttas från järnväg eller sjöfart till väg.

– Det är ett pussel vi har fått lägga inom förutsättningarna för det uppdrag vi fått av regeringen, säger Kenneth Natanaelsson. Risken för överflyttning av trafik från järnväg och sjöfart till väg har gjort att delar av det större vägnätet, som europavägar, har fått exkluderas från 74-tonsnätet.

Den begränsande storleken på det föreslagna nätet beror främst på brister i infrastrukturen, men även på risken för överflyttningseffekter. Det senare gäller framför allt de stora nationella godsstråken, samt vissa mindre godsstråk där det finns risker för överflyttning. Det kan därför behövas fördjupade analyser av risken för överflyttning på kritiska sträckor som inte tagits med.

Åtta procent av det statliga vägnätet

Trafikverket föreslår ett 74-tonsnät på strax under 800 mil. Det motsvarar åtta procent av det statliga vägnätets längd. De utpekade vägarna finns i fem geografiska områden:

1. Västerbottens och Norrbottens län. Här föreslås ett vägnät på 220 mil som skulle ge möjlighet för tyngre transporter till ett flertal av industrierna och sågarna vid kusten, samt till skogscentrum kring Malå och Arvidsjaur.

2. Jämtlands län. Här föreslås ett nät på drygt 220 mil. Det finns ett antal järnvägsterminaler i området som kan användas för transporter till målpunkter utanför nätet. Det förslagna nätet saknar direkt koppling mot de stora industrierna vid kusten. Anledningen är svagare infrastruktur i dessa områden, på vissa avsnitt har även risken för överflyttning från järnväg till väg haft betydelse.

3. Gävleborgs och Dalarnas län. Här föreslås ett nät på 160 mil, till största delen i Gävleborgs län. Ett antal terminaler och större målpunkter kan dra nytta av nätet, bland annat de stora industrierna vid kusten i Gävle, Söderhamn och Skutskär.

4. Värmlands län. Här föreslås ett vägnät på strax under 100 mil. Nätet har tyngdpunkten i länets nordöstra delar, där infrastrukturen har relativt bra förutsättningar.

5. Kronobergs och Kalmar län. Här föreslås ett nät på totalt cirka 85 mil. Det ger möjlighet att nå viktiga sågverk, massabruk och andra målpunkter i de två länen.

Trafikverkets rapport är ett underlag till regeringens kommande godstransportproposition. Tolv månader efter ett beslut om att införa en nya bärighetsklass kan det utpekade vägnätet börja trafikeras med tyngre fordon. Det handlar därmed tidigast om första halvåret 2018.