Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Denna nyhet är äldre än 6 månader

Sveriges mest trafikerade väg firar 50 år

Nu i september är det 50 år sedan Essingeleden öppnade för trafik. I dag är den Sveriges mest trafikerade vägsträcka med i snitt 140 000 fordon per dygn, nästan dubbelt så stora flöden som den byggdes för från början.

Essingeleden öppnades i september 1967 i samband med högertrafikomläggningen – en fem kilometer lång väg, som då var tänkt att bli del av en framtida ringled runt Stockholms innerstad.

– När Essingeleden byggdes dimensionerades den för trafikflöden på cirka 80 000 bilar per dygn. Sedan dess har regionen växt mer än någon prognosmakare kunde förutse och i dag passerar i snitt 140 000 bilar per dygn, säger Dick Gahnberg, senior utredningsledare på Trafikverket.

Stockholm är en stad på öar och Essingeleden är byggd på broar – sammanlagt sju broar som tillsammans utgör drygt halva delen av leden. Det är en av de två viktigaste förbindelserna mellan södra och norra Stockholm över Saltsjö-Mälarsnittet, tillsammans med den så kallade Nord-Sydaxeln som går genom stadens centrala delar.

Essingeleden fick fler körfält innan Södra länken öppnade

Prträttbild på Dick Gahnberg, grönska i bakgrunden

Innan Södra länken skulle öppna 2004 fick Essingeleden ett rejält lyft. Dick Gahnberg var projektledare för en utbyggnad som gjordes kring millennieskiftet.

– Vi såg att kapaciteten inte skulle räcka. Genom att göra körfälten och vägrenarna lite smalare kunde vi öka på med ett körfält i varje riktning, Samtidigt förbättrade vi trafiksäkerheten med bland annat nya räcken, högre mittbarriär, krockskydd, bättre belysning och vägvisning. Vi gjorde också åtgärder för miljön, som bullerskydd och vattenskydd.

Köerna på Essingeleden avtog ett par år efter ombyggnaden, sedan fylldes trafiken på igen.

– I dag sträcker sig köerna lika långt som på 90-talet, men trafikflödena nu är mycket större och vi får igenom mer trafik. Vägen är viktig både för boende i regionen och för långväga trafik, säger Dick Gahnberg.

Eftersom vägen är så starkt trafikerad och byggd på broar kräver den fortlöpande mycket underhåll. I sommar har bron fått ny beläggning och nu under hösten repareras broskarvarna.

När befolkningen växer behövs ny teknik

I förslaget till ny nationell plan för transportsystemet finns ett nytt system för trafikstyrning på Essingeleden. Jämfört med dagens system så ska det framförallt förbättra störningshanteringen, eftersom det nya systemet kan detektera stillastående fordon och tappad last.

– En stor utmaning i dag är att hantera akuta störningar i ett chokat vägsystem. Vi är redan nu duktiga på att hantera incidenter, men måste bli ännu bättre så att de stör trafiken så kort tid som möjligt. Vägassistans har sex bilar i beredskap dagtid och ju snabbare de får larm, desto snabbare kan de agera.

När Förbifart Stockholm blir klar 2026 kommer den delvis att avlasta trafiken på Essingeleden.

– Men också viktigt är att Förbifarten minskar sårbarheten i Stockholms trafiksystem, säger Dick Gahnberg.

FAKTA Essingeleden

  • Essingeleden är en 5 kilometer lång väg från Västertorp i söder till Tomteboda i norr.
  • Vägen var från början kommunal, men blev statlig i början av 1990-talet.
  • Vägen är byggd på sju broar, som tillsammans är drygt 2,5 kilometer långa: Hägerstensviadukten, Blommenbergsviadukten, Gröndalsviadukten, Gröndalsbron, Essingebron, Fredhällsbron och Karlbergsbron.
  • På de mest trafikerade delarna av leden är antalet körfält fyra i båda riktningarna, på resten av leden är det tre körfält i båda riktningarna.