Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Krisövning på rangerbangården i Helsingborg. Foto: Frida Vilhelmson

Så går det till vid en krisövning med farligt gods

Frätande lut läcker ut från en tågvagn och en person får det på sig. Längre bort hänger en nedriven kontaktledning. Under onsdagens krisövning fick Trafikverket, Green Cargo, Infranord och räddningstjänsten testa rutinerna och sina kunskaper.

På rangerbangården i Helsingborg ligger en ensam man på rälsen. Han har ramlat omkull i samband med att han skulle lägga om en växel och hamnat delvis under en tågvagn med farligt gods. Tågvagnen har börjat läcka och nu regnar vätskan ner över mannen. Numret på vagnen visar att innehållet i vagnen är lut. Bara några meter därifrån hänger en kontaktledning lös.    

Robert Janernäs.

Ingen annan person syns till förrän en kollega dyker upp i spårområdet, upptäcker vad som hänt och kan larma rangertornet. Därefter är larmkedjan igång och en pulserande larmsignal börjar ljuda över bangården.

– Kollegan ringer rangertornet och så larmar de tågklareraren som i sin tur larmar SOS och trafikcentralen i Malmö. Enligt nödlägesplanen utses en vägvisare som möter upp räddningstjänsten och visar dem olycksplatsen. Samtidigt sätter personalen i rangertornet igång tyfonlarmet, förklarar Robert Janernäs, säkerhetssamordnare på Trafikverket.

Efter några minuter kommer räddningstjänsten till platsen och kan ta hand om mannen och bära bort honom från spårområdet. Därefter avlägsnas kläderna innan räddningspersonalen genomför en så kallad livräddande personsanering.

– Han spolas med vatten i 15 minuter eftersom han hade blivit utsatt för lut, säger Robert Janernäs.

Kontaktledningen spänningsprovas och skyddsjordas.

– Det är för deras egen säkerhet. Det är jätteviktigt, säger Harly Nielsen, leveransföljare el, som finns med som observatör.

Onsdagens drama är bara en övning, men vid en verklig händelse är det viktigt att larmkedjan och räddningsinsatsens fungerar. En fungerande larmkedja och samverkan mellan de olika organisationerna medför snabbare insatser och bättre hjälp till de drabbade. Därför görs fullskaliga krisövningar vart femte år.

Henrik Östlund.

När övningen är klar samlas hela gruppen och övningsledaren Henrik Östlund, Bricon, går tillsammans med deltagarna igenom och utvärderar övningen.

– Det finns alltid saker som man kan skruva lite på men på det stora hela fungerar allt bra, säger han.

– Det är en svår övning med både el, farligt gods och spårtrafik. Det finns mycket som kan gå fel men rutinerna och förberedelserna har funkat bra.

Krisövningar av det här slaget hålls på alla svenska rangerbangårdar som klassas som farlig verksamhet.

– Vart femte år görs en fullskaleövning och så har vi småövningar emellanåt. Vi testar också vårt larm i samband med att "Hesa Fredrik", Viktigt meddelande till allmänheten, körs, säger Robert Janernäs.

I maj sker nästa övning. Då på Sävenäs i Göteborg. I höst hålls sedan övningar i Borlänge och Gävle och under nästa år kommer turen till Trelleborg, Malmö och Hallsberg.