Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Tjällossning och vårflod

Vatten är vägarnas värsta fiende, dels när det fryser och expanderar vilket orsakar tjälskador och dels när snön smälter och stora vattenmängder forsar fram och riskerar att underminera och spola bort vägarna.

Tjälen bildas när vattnet i marken fryser. Eftersom is tar mer plats än vatten så lyfter det vägbanan. Och eftersom vi plogar bort snö från körbanan så går tjälen djupare ner i vägen än i omgivande mark.

Tjällossning

Under tjällossningen tinar jorden och återgår till ursprunglig nivå. Oftast sker detta utan skador men ibland blir det sprickbildning och stora ojämnheter. I följande fall ökar risken för tjälskador:

  • Vägavsnitt, ofta äldre vägar, som består av tjälfarligt material, exempelvis silt och lera
  • Övergång mellan väg och bro eller vid vägtrummor
  • Vägavsnitt med otillräcklig dränering och avvattning
  • Större stenar under vägen som lyfts upp av tjälen – en process som kan pågå under många år innan stenen slutligen tränger upp i körbanan

Vad gör Trafikverket åt tjälskadorna?

På belagda vägar visar sig skadorna framförallt i form av längsgående sprickor, ojämnheter i vägbanan, exempelvis bulor i vägen. Våra driftentreprenörer har som uppgift att minska olägenheterna för trafikanten vid tjälskador. Under vintern lagas sprickor, hål och ojämnheter provisoriskt. Tjälskadorna märks ut med varningsmärken och lagas sedan permanent när tjälen gått ur marken.

Nedsatt bruttovikt

När vägar har tjällossning kan vi begränsa vikten (vanligen 12 ton) på de fordon som får köra där och vi skyltar också med varningsmärken. Belastas vägen av för tunga transporter i tjällossningstider så kan hela vägkroppen förstöras. Ett enda 60-tons ekipage kan i värsta fall bryta ner vägkroppen lika mycket som tusentals personbilar när bärigheten är dålig.

På vår startsida under Trafikinformation väg kan du se vilka vägar som har nedsatt bärighet eller är avstängda på grund av tjälskador och tjällossning. Trafikcentralerna beslutar om bärighetsnedsättningar på förslag från driftentreprenörerna.

Vårflod efter en snörik vinter

På våren får snösmältningen ofta ett snabbt förlopp och stora mängder vatten forsar fram. En översvämmad väg riskerar att spolas bort på nolltid.

Snödjupet är naturligtvis avgörande för hur kraftig vårflod det blir. Men även vädret har en stor inverkan.
– Mest gynnsamt är soliga dagarna med torr luft och kalla nätter, vilket leder till stor avdunstning och långsammare, lugnare snösmältning, berättar Peter Miinalainen på Trafikverket. Den sämsta väderleken är regn och flera plusgrader dygnet runt. Då dunstar betydligt mindre bort och marken måste ta hand om allt vatten, vilket ökar risken för översvämningar väsentligt.

SMHI utfärdar varningar när det finns risk för extrema vattenflöden i ett visst område. Sedan är det Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som noterar hur utfallet verkligen blir. Via länsstyrelserna får MSB information om vattenflödet lokalt och regionalt och sammanställer därefter läget i hela landet.

Hur skyddar Trafikverket vägarna från översvämning?

Det är väldigt viktigt att vägarna är dränerade. Trafikverkets entreprenörer lägger stor kraft på att tina isproppar i vägtrummor och i brunnar samt att rensa diken.

Trafikverket har 300 000 sandsäckar på lager för att kunna bygga barriärer mot vatten, berättar Mattias Johansson, som ansvarar för Trafikverkets förstärkningsmateriel. Dessutom finns markförstärkning, så kallade fordonsmattor, som kan rullas ut där marken är vattensjuk och fordon riskerar att köra fast.