Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Bilden visar de två olika principerna för att designa långa broar.

Brospecialist prisas för forskning

Hans Pétursson på Trafikverket har fått Sigge Thernwalls Stora Byggpris 2018 för sin forskning om broar med integrerade landfästen. Han har visat att det går att bygga långa broar utan fogar, vilket ger miljöfördelar och lägre underhållskostnader.

Broar rör sig med temperaturens växlingar. Ju längre bro desto större rörelse. Därför har långa broar traditionellt byggts med separata landfästen där brospannet rör sig mot ett rullager.

För snart 20 år sedan tog sig Hans Pétursson an frågan om det går att bygga även längre broar i ett enda stycke, ungefär som en vanlig balkrambro. Med integrerade landfästen går det att bygga med mindre material samtidigt som man slipper rörliga delar. Utformningen innebär att pålarna som bär landfästet tilldelas den tuffa uppgiften att böjas fram och tillbaka.

Under sina studier vid Luleå tekniska universitet var Hans Pétursson över till USA där man sedan länge byggt även längre broar med den designen. Efter att ha studerat internationell forskning kunde han anpassa beräkningsmodeller och metodik efter svenska förhållanden. 2015 disputerade han på doktorsavhandlingen Design of Steel Piles for Integral Abutment Bridges.

– Nu vet vi att det går att bygga broar med integrerade landfästen upp till minst 120 meters längd och att de har en livslängd på minst 120 år, vilket är det krav som ställs på broar, säger Hans Pétursson.

Specialist på stålbroar

Sedan mer än tio år har han varit knuten till Banverket och Trafikverket som specialist på stålbroar. Numera är han alltså även teknisk doktor. Som del i forskningsarbetet konstruerade han en fyrtio meter lång samverkansbro med integrerade landfästen över Ledungån intill Botniabanan söder om Umeå.

– Vi försåg bron med mätutrustning och under 18 månaders tid mätte vi temperatur, brons längdutvidgning och töjningen i de pålar som bär landfästena. Vid fyra tillfällen körde vi lastbilar som fick belasta bron. På så vis kunde vi se hur pålarna påverkades av spänningsväxlingarna, dels mellan sommar och vinter, dels av trafiken på bron.

Pålarna, i detta fall stålrör fyllda med betong, är ingjutna i brofästet, vilket betyder att den övre delen av rören böjs fram och tillbaka när bron rör sig. Det handlar bara om någon centimeter, men kraften är mäktig:

– En bro som rör sig stoppar inte för något, så pålarna är den svaga länken. De måste klara att följa med i rörelsen utan att brytas ned.

För medellånga broar

Mätningarna vid Leduåbron visade att Hans Péturssons beräkningsmodeller och metodik fungerar. Det är en lösning som passar för de många medellånga broarna. Hittills har det byggts ett mindre antal broar i Sverige med integrerade landfästen.

– Den längsta som jag känner till är 42 meter lång. Det är oftast entreprenörerna som väljer brotyp. De broar jag gjort är mycket beräkningsintensiva vilket innebär att de som räknar och granskar måste bli vana vid metodiken. Det handlar om att sprida kunskap i en bransch som dessutom är väldigt traditionsbunden.

Mindre material – mindre miljöpåverkan

Hans Pétursson
Hans Pétursson. Foto: Stig Meiton

I prismotiveringen till Sigge Thernwalls Stora Byggpris 2018 framhålls att Hans Péturssons forskningsresultat har samhällsnytta. Mindre mängd material betyder lägre miljöpåverkan. En enklare konstruktion ger lägre underhålls- och investeringskostnader.

– Det är jätteroligt att få priset. Många av de som fått det tidigare är människor som jag beundrar, så det känns som kvitto på att jag gjort något bra, säger Hans.

21 000 broar

Till vardags finns han på Underhåll, UHtb i Borlänge, där "b" står för byggnadsverk. Trafikverket äger 21 000 väg- och järnvägsbroar. Att utveckla metoder är en väsentlig del i Hans uppgift. Han arbetar med allt ifrån standardiseringsfrågor på EU-nivå och branschsamverkan till utveckling av miljöanpassade rostskyddssystem.

– På stålbroar är det rostskyddet som kostar. Därför är det viktigt att vi använder de mest effektiva metoderna. Just nu arbetar jag med ett utvecklingsprojekt där vi ser över våra befintliga rostskyddssystem för att se om de är tillräckligt hållbara, berättar Hans.

Fotnot: På bilden överst visas till vänster det traditionella sättet att designa långa broar. Landfästet och brospannet är separerade och brospannet rör sig mot rullager. Till höger visas lösningen där brospann och landfäste är integrerade. Pålarna under landfästet följer med i brons rörelser. Illustration: Annica Gustafsson