Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Hans Vennberg, ÅF, studerar vattnets förödelse på grusvägen mellan Gnarp och Ortsjö. På en sträcka av 450 meter har vattnet gjort en djup fåra i vägen.

Snörik vinter sätter spår

Den hårda vintern har satt djupa spår på våra vägar. På många håll orsakar tjällossningen skador på slitlagret, och vårfloden med mycket höga vattenflöden, riskerar att spola bort vägarna.

Vatten är vägarnas värsta fiende. En översvämmad väg riskerar att spolas bort på nolltid, vilket inträffade på väg 768 i Gävleborgs län.

– Sådana här skador har vi inte sett på många år. När smältvattnet fyllde diket och strömmande ut på vägen så var skadan skedd efter bara ett dygn. Totalt var det tre vägar i vårt område som drabbades så här illa i år, säger Harry Huczkowski på driftområde Hudiksvall.

I den mellersta delen av landet är det just nu så pass stora vattenmängder att SMHI varnar för höga flöden. Därför sker dagliga möten med Trafikverket, entreprenörer och SMHI, för att ha en överblick över läget och vädret, och kunna vara på plats snabbt i akuta situationer.

– Det är gamla vägsträckningar, som successivt byggts på, som kan ta mest skada när smältvattnet kommer forsande. De här vägarna saknar förstärkningslager, berättar Johan Karlsson, projektledare Underhåll distrikt Mitt.

Fortfarande är det stora snömängder kvar i norr som ska smälta, så problemen med höga vattenflöden kommer vara aktuellt under en längre tid framöver.

Hur skyddas vägarna från översvämning?

Efter den extremt snörika vintern på flera håll i landet arbetar nu underhållsentreprenörerna för fullt med olika typer av åtgärder, för att alla ska komma fram tryggt på vårt vägnät. För att vägarna ska vara väl dränerade tinas isproppar i vägtrummor och i brunnar, och diken rensas för att inte hindra vattenmängderna.

Även tjällossningen orsakar skador

Under tjällossningen tinar jorden och återgår till ursprunglig nivå. Oftast sker detta utan större skador, men i år har vintern lämnat spår på många håll. Under vintern lagas sprickor, hål och ojämnheter provisoriskt. Det är först när vintern är över eller när tjälen har släppt som vi kan göra permanenta åtgärder på vägarna.

Det mindre vägnätet drabbas ofta hårdast, men i år har även de mer trafikerade vägarna råkat ut för tjälskador i form av sprickbildning och ojämnheter. Snabbt växlande väderläge kan göra att förändringar i vägbanan kan uppstå fort. Är beläggningen dålig blir den också känslig för temperaturväxlingar som slår upp hål.

Under perioden med tjällossning kan Trafikverket begränsa vikten på de fordon som får köra på drabbade vägavsnitt. Ett enda 60-tons ekipage kan i värsta fall bryta ner vägkroppen lika mycket som tusentals personbilar när bärigheten är dålig.