Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Lastbil på väg med varningsskylt för vildsvin. Foto: TRONS

Foto: TRONS

Så jobbar Trafikverket för att minska antalet viltolyckor

Trafikverket kartlägger de farligaste vägsträckorna där flest viltolyckor inträffar. Kartorna blir underlag för framtida åtgärder för att minska antalet viltolyckor.

För att minska antalet viltolyckor på både väg och järnväg måste åtgärderna i första hand ske på det mest trafikerade nätet och på sträckor med många viltolyckor över tid.

– Nu kartlägger vi vägnätet länsvis var de flesta viltolyckorna sker för att veta var vi ska genomföra fysiska åtgärder för att få djuren att passera på säkra ställen, säger Anders Sjölund, Trafikverket.

Olika typer av åtgärder krävs

Viltstängsel fungerar inte som ett stopp för djur utan det styr djuren att välja annan passage som oftast inte är säker.

– Viltstängsel behöver kompletteras med andra åtgärder så att djuren kan passera väg och järnväg säkert, som till exempel genom viltvarningssystem eller helst om möjligt planskilda övergångar, säger Anders Sjölund.

På vägsidan bidrar även fordonsutvecklingen med aktiv viltvarning till att minska antalet viltolyckor. Viktigt och nödvändigt är även samverkan med andra aktörer, t.ex. via Nationella ViltolycksRådet (NVR), liksom genom forskning och innovation.

Under 2017 polisrapporterades ungefär 60 000 viltolyckor, men det är ett stort mörkertal och det kan handla om så mycket som 75 000. Viltolyckorna ökar för varje år och orsaken är främst ökad trafik förutom för vildsvin och hjort som har kraftigt ökade populationer. De vanligaste viltolyckorna är med rådjur, älg och vildsvin.

Särskilda risker med vildsvin

Bökande djur som vildsvin och grävlingar gräver sig enkelt under traditionella viltstängsel. Därför krävs särskilda konstruktioner som att en del av stängslet grävs ner i marken för att förhindra att de tar sig ut i trafiken. Sambandet mellan viltstängslets funktion och säkra passagemöjligheter är tydligt, ju fler passager desto bättre fungerar stängslet. Med en bra balans erhålls en god funktion som är kostnadseffektiv.

Vildsvin innebär även ett annat problem och det är att de kan bära på en virussjukdom, afrikansk svinpest som är dödlig för vildsvin och grisar men ofarlig för människan.

Afrikansk svinpest

Afrikansk svinpest förekommer hos vildsvin och grisar i Europa, framför allt i Baltikum, Polen, Tjeckien, Ungern och Ryssland. Den breder snabbt ut sig och den närmar sig Norden. Smittan kan finnas i svinens blod och andra kroppsvätskor, samt i charkvaror. Rengör kläder och utrustning som varit i kontakt med grisar eller vildsvin i smittade områden. Ta inte med korv, kött och andra charkvaror till Sverige från länder där svinpest förekommer. Släng inte matrester i naturen utan använd avsedda sopbehållare.

Källa: jordbruksverket.se