Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

alt
Denna nyhet är äldre än 6 månader

Stort intresse för att vara med och bygga elvägar

Vägtrafikens klimatpåverkan är betydande och en av våra största utmaningar. Vägtransporternas negativa miljöpåverkan måste därför minskas och en, av flera lösningar, är elektrifieringen av vägar.

Trafikverket har under året utrett vilka affärsmodeller och former av finansiering som kan vara lämpliga för elektrifiering av tung trafik på väg. Utredningen har gjorts i samverkan med ett stort antal aktörer på marknaden. Arbetet har nu resulterat i en rapport som omfattar analys av elvägsmarknaden, dess aktörer samt möjliga affärsmodeller, finansierings- och organisationslösningar.

– Det är glädjande att se att det finns ett stort intresse för att vara med på marknaden för en utbyggnad av elvägar. Vi ser att aktörerna har goda möjligheter att medverka på olika delar av marknaden, säger projektledare Björn Hasselgren.

– Rapporten utgör ett viktigt steg på (el-)vägen, menar programchef Jan Pettersson. Vi ska också genomföra en eller flera elvägspiloter, med engagemang från näringslivet, för att i verkligheten kunna testa olika affärsmodeller och deras lämplighet.

Tänkbara affärspaket

Utifrån elvägssystemets totala omfattning har fyra förslag på affärspaket tagits fram, där de olika fysiska komponenterna och tjänsterna i ett elvägssystem har paketerats för att, på sikt, ta fram kommersiellt gångbara affärer. Föreslagna modeller kan mycket väl komma att se annorlunda ut, både avseende innehåll och genomförande, vid en faktisk utbyggnad.

  1. Elnätsutbyggnad, som består av anslutningspunkten för elväg samt elnät längs vägen
  2. Elvägsinfrastruktur, som består av tekniken för överföringen av el
  3. Fordon anpassat till elvägen, som består av fordonet, avtagare och system för nyttjandemätning
  4. System för avläsning och betalning, som består av system för avläsning av nyttjande, betaltjänst, informationshantering och tillträdeskontroll

– Affärspaketen, liksom rapporten i sin helhet fördjupar diskussion och förståelse kring ett antal kritiska och komplexa frågor. Arbetet har gett en hel del svar liksom en tydligare bild av var vi behöver ytterligare studier. Här kan vi också konstatera ett påtagligt behov av fortsatt samverkan med branschens aktörer, menar projektledaren Björn Hasselgren.

Huvudrekommendation:

  • Genomföra en kompletterande och fördjupad förstudie inför kommande pilotutbyggnad
  • Syftet med förstudien är att mer djupgående besvara frågeställningar kring teknikval, kostnader, risker och dess fördelning samt finansiering och upphandling

Övriga rekommendationer:

  • Fortsätta genomföra demonstrationsprojekt och piloter
  • Pröva lämplig form av anslutning av elvägen till elnätet
  • Fortsätta utreda framtida utveckling av elskatter
  • Fortsätta utreda legala aspekter
  • Driva frågan om standardisering av elvägstekniker
  • Utreda möjliga incitament för att etablera elfordon i större skala

Genom ett uttalat intresse och fortsatta utredningar och investeringar från statens sida finns goda förutsättningar att uppmuntra och driva på även den privata utvecklingen vilket kommer att krävas för att realisera elvägsutbyggnaden.

Elvägssystemet kan delas upp i fyra delar:

  • Befintlig elnätsinfrastruktur
  • Elväg
  • Relaterade tjänster
  • Ansvarsområden

Elnätsinfrastrukturen består av nuvarande struktur för stamnät, regionnät och lokalnät som förser elvägen med energi. Det är teoretiskt möjligt att ansluta elvägen till samtliga nivåer i elnätet. Efter det redan existerande elnätet, vid den så kallade anslutningspunkten, behöver elen transformeras till rätt spänning för elvägen varefter den överförs via ett nytt lokalt elnät längs vägen till infrastrukturen för kraftöverföring, dvs. elvägstekniken. Elkraften förs sedan över till fordonet med hjälp av en avtagare alternativt induktivt beroende på vilken elvägsteknik som används.

För att möjliggöra debitering mot användare behövs ett system för nyttjandemätning som mäter elförbrukning och lämnar ifrån sig annan information om fordonet. Ett system för avläsning av användning krävs också för att samla in informationen från fordonen och kontrollera att de som använder elvägen har tillåtelse att göra det. Det här systemet kan utformas på olika sätt men illustreras i bilden som en båge över vägen.

De relaterade tjänsterna till elvägen består av betaltjänst, informationshantering samt tillträdeskontroll. Betaltjänsten behöver hantera debitering för användning av elvägen, vilket t.ex. kan innefatta elförbrukning. Den information som genereras i systemet behöver också hanteras och kontrolleras på ett korrekt sätt.

En ytterligare dimension är ansvarsområden som underhåll, drift, finansiering och ägande där någon aktör behöver ansvara för ett eller flera av dessa.

Vem finansierar?

Investeringsbehovet för utbyggnad av elnätet beror t.ex. på vilken vägsträcka som elektrifieras, vilken överföringsteknologi som används och vilken kapacitet elnätet behöver klara av. En utbyggnad av elvägar kräver omfattande investeringar som inte nödvändigtvis ligger inom offentlig sektors ansvar. Staten har traditionellt sett ansvar för väginfrastruktur medan drivmedelsförsörjningen sköts av privata marknadsaktörer. Det är en rimlig utgångspunkt att vi behåller den grundläggande arbetsfördelningen i systemet även med elektrifiering.

I ett fungerande elvägssystem behöver flera olika aktörer samverka. De olika rollerna i ett elvägssystem utgörs av transportköpare, transportörer, fordonstillverkare, elhandlare, elvägsoperatörer, elnätsföretag och väghållare. Samtliga roller, förutom elvägsoperatör, finns redan idag företrädda genom aktörer på marknaden.

Vem äger?

Det finns olika tänkbara scenarion i ett elvägssystem när det gäller offentliga respektive privata aktörers involvering:

  • Privat, sluten väg (t.ex. en hamn)
  • Öppen väg, ägd och driven av offentlig aktör
  • Öppen väg, ägd och driven av privat aktör

Man kan också tänka sig andra fördelningar mellan aktörer i privat och offentlig sektor. T.ex. att staten äger elvägsinfrastrukturen men att privata företag äger elnätet och utrustning för tillträdeskontroll och mätning av användning, men frågan behöver belysas ytterligare. Fordonen bör även fortsättningsvis ägas av brukarna.

Vem betalar tillbaka investeringen?

Nyttjaren kan potentiellt betala för användning av elvägsinfrastrukturen på flera sätt. Betalningen kan t.ex. baseras på hur mycket el som förbrukats, hur lång tid nyttjaren använt elvägen eller utifrån körsträcka. Möjligheten finns också att skapa abonnemang med fastpris. Vid användning av elvägen kan fyra kostnadsbärare identifieras vid utformning av en lämplig betalningsmodell:

  • Elvägsinfrastruktur
  • Energi (elenergi och elnät)
  • Fordon och avtagare
  • Väginfrastruktur

Fördelar med att basera priset på elförbrukning är att det skapar incitament för energieffektivisering, samt att en mer rättvis struktur uppstår då olika tunga fordon förbrukar olika mycket el per kilometer. Det kan också tänkas att vägavgifter kommer att införas i högre grad än idag under kommande år.

Hur ser incitamenten och affären ut för olika aktörer?

Det är prisskillnaden för slutkunden/brukaren mellan att använda elvägen och andra hållbara alternativ som är en avgörande faktor för att bedöma hur stor efterfrågan på elvägar kan bli, inte enbart priset att åka på elväg. Utöver eventuella offentliga subventioner, t.ex. till fordonsinköp, är det denna differens som främst kommer att motivera brukarna att byta till elvägsteknik. Priset som brukaren betalar ska bekosta investeringar, drift av elvägen samt incitament i form av vinstmarginal för transportörerna och aktörerna i elvägens värdekedja. Något som kan komma att påverka differensen mellan el och andra drivmedel är hur beskattningen av drivmedel kommer att utvecklas framöver.

Nästa steg blir nu att överföra analyser och förslag i rapporten till de fortsatta tester av elvägsteknik som ska göras i kommande pilotfas. Då ska även affärsmodellen för elvägar prövas.