Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

alt

Översvämmade vägar kan bli en vanligare syn om inte infrastrukturen anpassas i tid. Foto: Kristina Backlund

Denna nyhet är äldre än 6 månader

Trafikverket tidigt ute med klimatanpassning

Ett varmare klimat med ökad nederbörd, förändrade flöden och högre havsnivåer ställer stora krav på transportsystemen. Trafikverket har lämnat en rapport till regeringen om arbetet med att anpassa infrastrukturen till ett förändrat klimat.

Trafikverkets arbetar med klimatfrågan på två fronter. Dels handlar det om att minska transporternas påverkan på klimatet genom att försöka begränsa utsläppen. Dels krävs det åtgärder för att anpassa infrastrukturen så att den kan klara de klimatförändringar som ändå kommer att inträffa.

Tidigt ute med handlingsplan

– I vår rapport till regeringen har vi för första gången sammanställt allt vi gjort inom klimatanpassning. Det är ganska mycket. Trafikverket var en av de första myndigheter som jobbade fram en handlingsplan för klimatanpassning. 2016 tog vi fram en plan med 18 aktiviteter.

Det säger Eva Liljegren som är Trafikverkets nationella samordnare för klimatanpassning.

Hon berättar att Trafikverket arbetar både strategiskt och operativt för att anpassa infrastrukturen till ett förändrat klimat:

  • Vi skapar förutsättningar för ett effektivt arbete med klimatanpassning. Vi hanterar och förebygger effekter av klimatets påverkan genom att skapa robusta anläggningar.
  • Vi har tagit fram en klimatanpassningsstrategi, handlingsplaner och styrande dokument.
  • Samverkan sker med alla delar av Trafikverket, med kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter.
  • Klimatanpassning ingår i Trafikverkets långsiktiga planering och finns med den nationella planen för transportsystemet.

Identifierar risker och åtgärder

Ett förändrat klimat ställer större krav på transportsystemens robusthet. Särskilt sårbara är broar, liksom dräneringssystem under höga väg- och järnvägsbankar. Väg- och järnvägstunnlar är också speciellt utsatta. Befintliga vägar och järnvägar anpassas och ny infrastruktur byggs nu för att klara ett framtida klimat.

Har valt scenarier

I rapporten redovisar Trafikverket vilka klimatscenarier som infrastrukturen ska anpassas för. Trafikverket har valt RCP (Representative Concentration Pathways) 4.5 som är det näst lägsta av de fyra scenarier som FN använder. Det utgår från att åtagandena i Parisavtalet kan fullföljas och att den globala temperaturökningen stannar vid högst 2 grader.

Men när det gäller framtida höjningar av havsnivån är osäkerheten stor. Där väljer Trafikverket FN:s högsta klimatscenario, RCP 8.5, som innebär att havsnivån vid södra Sverige kuster kan stiga med cirka en meter fram till år 2100.

– Alla våra riktigt stora nybyggnadsprojekt, exempelvis Västlänken, utgår från FN:s högsta klimatscenario, säger Eva Liljegren, som är nationell samordnare för klimatanpassning på Trafikverket. Foto: Göran Fält

Nästa år kommer en klimatanpassningsförordning som ställer tuffare krav på alla myndigheter.

– Vårt arbete med klimatanpassning kommer då att delvis ändra karaktär, säger Eva Liljegren. Vi ska arbeta med klimat- och sårbarhetsanalyser och mätbara myndighetsmål för klimatanpassningen.

Vad är du mest nöjd med i den rapport som vi nu lämnat till regeringen?

– Att vi har lyckats skapa en bred grupp inom Trafikverket som arbetar med klimatanpassning. Alla regioner, stora verksamhetsområden och viktiga resultatenheter är med. Vårt arbete med klimatanpassning har fått en egen, tydlig struktur.