Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Långt lastbilsekipage vid Schenkers terminal i Göteborg.

I ett pilotprojekt kör DB Schenker fordonståg som är 32 meter långa med en bruttovikt upp till 80 ton.

Denna nyhet är äldre än 6 månader

Längre lastbilar för effektivare transporter

Trafikverket har fått i uppdrag att analysera om och var längre lastbilar bör tillåtas på det svenska vägnätet. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast 31 mars 2019.

Med längre fordon kan transporterna effektiviseras för den stora mängd gods som är volymkritiskt – alltså där volymen och inte vikten är den begränsande faktorn.

– Längre och tyngre fordon ger väldigt stor samhällsnytta. Att öka den maximala längden upp till 32 meter kräver bara marginella förändringar av infrastrukturen, säger Thomas Asp som är programledare för det utvecklingsprogram om High Capacity Transport, HCT, som Trafikverket driver tillsammans med en rad intressenter inom Closer vid Lindholmen Science Park.

Om varje transport kan ta mer gods sjunker bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen per godsenhet, vare sig man räknar i vikt eller volym. Besparingen ligger i intervallet 10 till 28 procent per fraktat ton eller kubikmeter gods.

Sedan 1 juli i år finns ett vägnät för den nya bärighetsklassen BK4 – fordonståg på upp till 74 ton. Den nya bärighetsklassen BK4 är bra inte minst för skogsindustrins transporter av rundvirke och flis. Trafikverkets nya uppdrag handlar om ett vägnät för långa fordonståg. Transportstyrelsen har tidigare föreslagit att fordonståg på upp till 32 meter ska kunna tillåtas om fordonen kopplas samman enligt EU:s modulsystem.

Testat trafiksäkerheten

Sedan konceptet hämtades till Sverige från Australien 2007 har HCT-projektet i olika samarbeten utvecklat, testat och demonstrerat olika fordonskoncept. Man har undersökt hur fordonen fungerar i trafiken och inte minst olika trafiksäkerhetsaspekter som omkörningar, rondellkörning, bromsverkan och risk för vältning.

– Vi har studerat omkörningar med hjälp av kameror och simuleringar, men också tagit del av internationella studier. Naturligtvis är det beroende av vägtyp, men att omkörningssträckan som i det här fallet ökar med 7-8 procent, gör inte någon större skillnad ur trafiksäkerhetssynpunkt, säger Thomas Asp.

För att de längre lastbilarna ska få plats kan det krävas förlängningar av vissa körfält och nödfickor. Likaså kan det behövas anpassningar av parkeringar och rastplatser.

– Motorvägar har i stort den standard som krävs för längre fordon, och det krävs inga stora anpassningar av till exempel broar. Vi behöver se till att vi får ett sammanhållet vägnät, men totalt sett är de åtgärder som krävs inte så omfattande, säger Thomas Asp

Godstransporter ökar

I Trafikverkets utredningsuppdrag ingår att analysera hur längre fordon påverkar möjligheterna att flytta långväga godstransporter till järnväg och sjöfart. Prognoserna visar att godstrafiken de närmaste åren kommer att öka med nästan 2 procent per år.

Det är viktigt att vi inte förändrar noder till nackdel för järnvägen. HCT är ett sätt att lösa en del av klimatutmaningen genom att dämpa tillväxten av vägtransporter. Vi kan hantera en större mängd gods utan att det ökar mängden transporter.