Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Malmö central. På bilden syns fronten av två tåg och resenärer på perrongen. Fotograf Kerstin Ericsson

Stora nyttor för järnvägen med digitala system

Christer Löfving, talesperson för Trafikverket om digitalisering av järnvägen, svarar på frågor om varför vi behöver en digitaliserad järnväg.

Varför behöver Sverige en digitaliserad järnväg?

– Digitaliseringen medför stora nyttor för samhälle och näringsliv. Vi kan möta ökade behov och krav på tillförlitliga järnvägstransporter. I förlängningen stärks konkurrenskraften för den svenska ekonomin.

Vad innebär det rent konkret?

– Med digitaliseringen blir järnvägen uppkopplad. Allt från spår, växlar och andra anläggningsdelar till trafikläget eller även bokningsläget för tåg, transporter och resor hålls uppdaterat och tillgängligt digitalt. Det blir möjligt att koppla upp sig på en datorskärm eller annan enhet. På så sätt ges beslutsunderlag och affärsmöjligheter för resenärer, operatörer och godstransportörer och samtidigt får Trafikverket verktyg för effektivare drift, underhåll och planering.

– Digitaliseringen innebär också system för avancerade beräkningar och självlärande teknik eller artificiell intelligens.

Var står vi idag?

– Vi börjar få genomslag för ett arbete som pågått i flera decennier. Man kan säga att det började på slutet av 70-talet med det första datorbaserade ställverket i världen i Göteborg. Vi fick ATC, ett automatiskt signalsäkerhetssystem, 1980. Det nya signalsystemet ERTMS, som är helt digitalt, infördes på Ådals- och Botniabanan 2012 samt Haparandabanan 2013. Digitaliseringen fortsätter nu succesivt under nuvarande planperiod fram till 2029 och en tid framåt.

När kommer våra kunder och resenärer märka av digitaliseringen?

– Resenärer på Ådals- och Botniabanan märker redan idag av nyttan av digitaliseringen i form av bättre tillgänglighet och punktlighet med ERTMS. Införandet av det nya signalsystemet på Malmbanan med planerad första inkoppling i början av planperioden berör inte minst LKAB, en stor köpare av godstransporttjänster.

– Ett stort steg tas med digitaliseringen av tåglägestjänsten. Vi får bättre koll på anläggningen, en enklare och mer transparent kapacitetsplanering samt en effektivare styrning av järnvägen. Systemen och tillhörande förändringar av arbetssätt planeras att tas i drift längre fram under planperioden.

Vilka övriga målgrupper berörs av digitaliseringen?

– Tågoperatörer, godstransportköpare och resenärer berörs men vi får inte glömma Trafikverket som infrastrukturhållare. Vi får helt andra möjligheter att leda trafiken, sköta driften, underhålla och planera för järnvägen.

Vad kommer ut av det i form av nyttor?

– Bättre nyttjande av befintlig kapacitet, bättre tillgänglighet och punktlighet.

Kan du ge några exempel?

– Sensorer ger indikationer till det intelligenta övervakningssystemet, till exempel när någon del i anläggningen visar tecken på att inte fungera på normalt sätt. Då kan komponenten bytas ut innan den går sönder och orsakar trafikstörningar. Tillståndsbaserat underhåll ökar på detta sätt järnvägens tillgänglighet.

– Övergången från optiska signaler till digitala körbesked direkt till förarpanelen i loken ger också bättre tillgänglighet och punktlighet. Till detta bidrar även en mer flexibel trafikledning tack vare en mer överblickbar och heltäckande information om trafiken.

– En uppkopplad järnvägsanläggning innebär att vi kan planera, leda, styra och övervaka tågtrafiken på samma sätt över hela landet. All information om anläggningens status: trafik, störningar och banarbeten finns tillgänglig i realtid. Kapaciteten kan nyttjas mer flexibelt och effektivt.

Vilka är de stora utmaningarna?

– Digitaliseringen av järnvägen är komplex då vi förändrar system som på eller annat sätt hänger ihop med varandra. Om vi ändrar en del måste vi ta hänsyn till alla andra delar av kedjan. Det är en stor utmaning, inte minst då vi hela tiden jobbar på högsta säkerhetsnivå inom järnvägen. EU är en annan utmaning. Krav och förutsättningar förändras och vi har över tid fått ändra våra specifikationer efter det. Samtidigt är just standardiseringen inom EU en av de stora vinsterna för hela branschen.

Hur då?

– Med digitaliseringen går vi från en nationell järnväg med nationella standarder till en europeisk och internationell järnväg. Detta underlättar för gränsöverskridande transporter och öppnar upp marknaden för en större genomskinlighet och ökad konkurrens.

Kan du säga något mer om säkerheten?

– En järnvägsanläggning har säkerhetskrav på samma nivå som ett kärnkraftverk. Väsentliga förändringar av systemen måste godkännas enligt fastställda regler innan de får driftsättas. Med säkerhet menas också säkerhetsskydd, alltså robusthet att stå emot brand, intrång, sabotage och extrema klimatförhållanden. När vi delar information om anläggningen så måste detta ske på ett sätt som inte riskerar robustheten genom att säkerhetsklassad information läcker ut.

Komplexa system, högsta säkerhetsnivå och föränderlig omvärld, säger du. Ser du någon annan stor utmaning med digitaliseringen?

– Jag skulle vilja nämna kompetensförsörjningen. Sverige satsar stort på järnvägen under nuvarande planperiod 2018-2029 och Trafikverket växer i och med det. En framgångsfaktor är då nyrekrytering och kompetensförsörjning. Det gäller inte minst för det vi gör inom digitalisering. Vi behöver många nya medarbetare och knyta till oss ännu mer kompetens för att lyckas. Att nå dit är en stor utmaning.

Toppbilden: Malmö central, fotograf Kerstin Ericsson