Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Cyklister i motljus på cykelväg. Foto: Mikael Damkier

Sömlösa stråk centralt på årets cykelkonferens

I år stod Helsingborg som värdstad för den cykelkonferens som Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Trafikverket arrangerar varje år. Henric Storswedh på Trafikverket delar här med sig av sina intryck från Sveriges största mötesplats för cykelfrågor.

Som en av projektledarna för konferensen har Henric varit med och satt ihop programmet. I år bjöds det bland annat på flera internationella utblickar, men också svenska exempel på hur cyklingen kan främjas på både lokal och regional nivå.

Henric Storswedh med cykel
Henric Storswedh, samhällsplanerare på Trafikverket. Som varje år stod en cykeltur i värdkommunen på agendan, något som är mycket uppskattat. 

Hej Henric! Vad gjorde störst intryck på dig?

– Föredraget av Philip Watteeuw, mobility councilor i belgiska Gent, en stad som på några år ökat sin andel cyklande med 25 procent. Det handlar inte om en enskild åtgärd, utan de har jobbat på flera fronter för att få till detta. Dels på nivån där politiken kan göra skillnad, dels på tjänstemannanivå – en plan för hur man vill ha staden, exempelvis parkeringspolicies och cirkulationsplan för att styra trafiken. Detta visar på att med tydliga ambitioner, styrande dokument och beslutsamhet kan man göra mycket.

Vad kan Trafikverket göra?

– En förutsättning för att nå framgång är samverkan. Trafikverket är både en liten och samtidigt stor aktör inom cykelområdet – liten eftersom vi ansvarar för en mindre del av cykelvägnätet, stor eftersom vi kan bidra till förutsättningsskapande arbete och samverkan med andra parter, det vill säga kommuner och enskilda väghållare.

– En grundläggande del är att syna samhällsekonomiska kalkyler och vikta in hälsoperspektivet, inte enbart restid. Det handlar mycket om var vi ska ha cykelvägar och var det dockar över till andra väghållare, så att systemet blir sömlöst. Ett pendlingsstråk bör kunna hålla samma standard oavsett vems sträcka du cyklar på. Som cyklist eller fotgängare ska du inte behöva märka någon skillnad.

Vi leder det nationella cykelrådet. Vad händer där?

– Rapporten, det vill säga cykelbokslutet, kommer i juni. En stor fördel med rådets arbete är att man jobbar utifrån uppföljningsbara indikatorer. Några trender presenterades, bland annat har olyckorna med oskyddade trafikanter ökat på senare tid, samtidigt som vi byggt fler gång- och cykelvägar. Kontentan är att vi ska jobba med ökad säker cykling, och vi behöver göra det tillsammans med andra. Kan vi till exempel skruva på befintliga riktlinjer, tydliggöra VGU (vägars och gators utformning), finansieringsmodeller och så vidare?

VGU ja, det var ett annat av Trafikverkets pass?  

– Det pågår en översyn av VGU, där remissynpunkterna nu jobbas in i den slutliga versionen. I samma fas jobbar vi med en ny kategorisering av cykelnätet, som mer liknar vägars klassificering. Syftet är att kunna bestämma driftstandard utifrån om det är stor rörelse, alltså mycket cyklande, snarare än om det är en cykelväg i eller utanför ett samhälle. Utkastet till förslag är huvudcykelväg, regional cykelväg och lokal cykelväg. Nu vidtar ett pilotprojekt ihop med några kommuner.

Tvåfilg väg som byggts om med cykelbana.
Under cykelturen tittade Henric på en trafikteknisk utformning där man byggt om en tvåfilig väg. – Innan hade vägen parkering på bägge sidor och ingen gc-väg, inte så inbjudande direkt. Nu har man tagit bort parkeringen på ena sidan och anlagt en cykelväg istället. Foto: Henric Storswedh 


Var ligger Sverige jämfört med utlandet?

– Varje land tampas med ungefär samma problemställningar vad gäller cykel, även om man kommit olika långt. Vi skulle behöva samverka mer även med våra nordiska kollegor och ta till oss goda exempel, så vi inte uppfinner hjulet.

Vad hände mer på konferensen?

– Det händer alltid mycket. Bland annat deltog Trafikverkets måldirektör Sven Hunhammar i en paneldebatt om cykelns roll i ett autonomt transportsystem. Något självklart svar finns inte, det är en fråga vi behöver vrida och vända på. Vi pratar mycket om självkörande bilar, men autonoma fordon gör ju inte allt bättre vad gäller trafiksituationen. Kanske blir det till och med fler bilar än förr. Diskussionen om hur vi vill resa i framtiden behöver fortgå.

Något annat du vill lyfta?

– Bland annat ett pass om hur vi kan fånga upp jämställdhet i trafikplaneringen. Kvinnor rör sig mer som oskyddade trafikanter än män. Hur kan vi påverka män i bil att resa mer med aktiv mobilitet, till exempel cykla? Och inte bara män, utan också nyanlända. I vissa länder är det inte så vanligt att cykla – men cykling kan vara ett sätt att upptäcka sitt närområde, eller till och med ta sig till jobbet.

– Trygghet är viktigt. Kanske ska mörka buskage bort och belysningen förbättras, och det behöver inte alltid vara en kommunfråga. Vid en kollektivtrafiknod till exempel, där gc-vägen är kapillären, ska det kännas helt och rent. Vi behöver fixa mer än bara kantstenen. En ensam lampa i en busskur kan få sällskap av fler lampor runtom, och så vidare.