Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

En plankorsning som byggs om till ny teknik. Ett tåg på spåret, vägarbetsskyltar intill. Foto: Göran Fält

Ny lista skyndar på säkerhetsåtgärder i plankorsningar

Regeringen gav tidigare i år Trafikverket uppdraget att öka säkerheten i plankorsningar på statlig järnväg. Som en del i återrapporteringen har vi nu tagit fram en nationell plankorsningslista, som ska skynda på de prioriterade åtgärderna.

Plankorsningslistan är både en kartläggning och samtidigt ett arbetsdokument för effektivt och systematiskt arbete. Den innehåller cirka 180 namngivna plankorsningar och redovisar de åtgärder som ska ske på dessa, och när i tid åtgärderna planeras.

Utöver denna lista genomför Trafikverket åtgärder på plankorsningar i samband med större banupprustningar. Det innebär att under perioden fram till 2025 är det ytterligare nära 1 000 plankorsningar som kommer att bli föremål för särskild översyn (stråkvis). Dessutom åtgärdar vi närsiktsbrister på cirka 100 obevakade plankorsningar per år fram till 2025.

– Upprättandet av den nationella plankorsningslistan innebär att vi nu har ett verktyg för att påskynda processen för säkrare plankorsningar, säger Lennart Kalander, avdelningschef Nationell planering.

Regeringsuppdraget för ökad säkerhet i plankorsningar sker inom befintliga ekonomiska ramar och innebär att en rad åtgärder och investeringar tidigareläggs för att plankorsningar med förhöjd olycksrisk ska kunna åtgärdas så fort som möjligt. Under åren 2019–2025 kommer vi att genomföra plankorsningsåtgärder för minst en miljard kronor.

– Att bygga om plankorsningar är komplext. Det är svårt att göra allt på en gång, men åtgärderna som nu planeras betyder mycket för de som bor och vistas i närheten av plankorsningarna, säger Lennart Kalander.

Hur har urvalet skett?

När olyckor inträffar är slumpen ofta en av förklaringsvariablerna. I regel är det därför svårt att förutsäga exakt vilka enskilda plankorsningar som löper störst risk för olycka. Med trafiksäkerheten i fokus gör vi en samlad bedömning utifrån bland annat trafikmängd, platsens geografi och utformning samt om sikten är fri eller begränsad. Vi arbetar systematiskt för att identifiera, prioritera och genomföra åtgärder på både kort och lång sikt. För plankorsningslistan har vi intensifierat arbetet med att hitta plankorsningar med förhöjd olycksrisk, gjort en riskbedömning och tagit fram åtgärder.

Listan kommer årligen att ses över och fyllas på med nya plankorsningar allteftersom åtgärder genomförs, funktionsutredningar blir klara och plankorsningar med förhöjd olycksrisk identifieras och prioriteras.

Vad har vi redan gjort i år?

Under perioden januari till augusti 2019 har vi åtgärdat 44 plankorsningar. Några exempel är Björnänge i Åre, där vi har byggt om till helbomsanläggning. Plankorsningen vid Drared norr om Halmstad har byggts om från ljud- och ljussignal till bomanläggning, och i Lindesberg har plattformsbommar byggts för att öka säkerheten i stationsmiljön.

Plankorsningslistan i sin helhet hittar du via länk här på sidan. Läs gärna mer på den fasta sidan om plankorsningsåtgärder.

Fakta
Trafikverket förvaltar 12 000 km statlig järnväg. I Sverige finns cirka 6500 plankorsningar. Av dessa är cirka 3000 utrustade med någon slags bom, ljus- och/eller ljudvarning. Övriga 3500 plankorsningar är oskyddade, med eller utan kryssmärke. Årligen omkommer mellan 13 och 22 personer i plankorsningsolyckor, av dessa utgör cirka 60 procent suicid. Olyckorna är spridda över Sverige och har inträffat i olika typer av plankorsningar.