Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Jonas Eliasson med Trafikverkets logotyp i bakgrunden.

Ny måldirektör brinner för ökad tillgänglighet

Nu har Trafikverkets nya måldirektör för tillgänglighet börjat sitt uppdrag. Jonas Eliasson kommer närmast från tjänsten som trafikdirektör i Stockholm. Vad ser han framför sig när det gäller transportsystemet och sin nya roll?

Som måldirektör för tillgänglighet ingår att tolka och konkretisera det transportpolitiska funktionsmålet tillgänglighet för Trafikverkets räkning och vara ett strategiskt stöd till hela organisationen. I rollen ingår att  företräda Trafikverket nationellt och internationellt i frågor som rör de transportpolitiska målen och då särskilt funktionsmålet tillgänglighet.

Vilka frågor brinner du för?
– Små, effektiva åtgärder. Det finns så mycket som skulle kunna fungera bättre i transportsystemet, men det är inte alltid det blir gjort. En av de saker jag brinner för är hur man kan förbättra processen från ax till limpa så att fler av dessa lågt hängande frukter blir plockade. Samlar vi in idéer, sållar och sedan genomför dem så effektivt som möjligt? Jag brinner också för kunskap och förståelse. Jag är en lärarsjäl och vill förmedla till andra.

Meritlistan imponerar: Civilingenjör i teknisk fysik, teknologie doktor i transport- och lokaliseringsanalys vid KTH, professor på KTH och sedan vid Linköpings Universitet. Jonas har bland annat lett utformningen och utvärderingen av trängselavgifterna i Stockholm, och varit engagerad som rådgivare i många internationella uppdrag.

Berätta kort om din bakgrund.
– Efter att ha doktorerat på KTH var jag konsult och forskare på Transek, sedan professor på KTH i tio år och sedan trafikdirektör i Stockholm. Som professor jobbade jag mycket med Trafikverket, bland annat med trafikprognoser och samhällsekonomiska analyser. Jag var föreståndare för Centrum för Transportstudier, där Trafikverket var en av de viktigaste parterna.  

Jonas har haft många rådgivningsuppdrag om transportpolitiska frågor till länder och städer världen över, senast en utredning om trängselavgifter i New York och ett bidrag till OECD:s utveckling av transportpolitiska analyser. Frågorna har rört sig över ett brett område: klimatfrågor, social hållbarhet, samhällsekonomisk metodik, urbana transporter och så vidare.

Vad innebär din nya roll?
– På Trafikverket finns tre måldirektörer med ansvar för varsitt transportpolitiskt mål – trafiksäkerhet, miljö och tillgänglighet. Tillgänglighetsmålet handlar om själva syftet med transportsystemet, alltså att man lätt kan nå arbeten, service, fritidsaktiviteter och andra människor, och att föreretagens produktions- och logistikkedjor fungerar. Kort sagt det som transportsystemet är till för.

– Trafikverket påverkar inte bara genom våra konkreta beslut. Dels tillhandahåller vi förstås infrastrukturen, men vi bidrar också till kunskapsuppbyggnaden om transportsystemet, vad det ska vara och hur det kan utvecklas, även om vi inte ”äger” helheten. Där är jag med och försöker bidra efter bästa förmåga. Måldirektörens roll handlar mycket om att påverka frågor mot ett visst mål och förklara vad som går att göra.

Vilka utmaningar och möjligheter ser du framför dig?
– Samhället blir alltmer specialiserat. När arbetsmarknaden specialiseras så är fördelen att folk blir allt skickligare på sina jobb, och oftast också känner att de kommer mer till sin rätt, men samtidigt blir nischerna smalare. Näringslivets produktions- och logistikkedjor blir också allt mer specialiserade. Att knyta ihop specialiserade produktioner, logistikkedjor, arbetsmarknader och livsstilar förutsätter hög tillgänglighet. Det finns helt olika typer av utmaningar i olika delar av landet. I storstädernas kärnor är ofta trängsel den största utmaningen, medan landsbygdsmiljöer största utmaning ofta är att bibehålla underlag för god service.

Vad är Trafikverkets styrka?
– Kompetensen, engagemanget och de många perspektiven. Och dessutom möjligheten att avsätta resurser. Trafikverket kan även bidra till andra aktörers arbete i transportsystemet, genom att ta fram underlag och göra utvärderingar som sedan andra aktörer kan använda. Ta till exempel trafiksignaler: majoriteten av dem hör till de kommunala gatunäten, men kommunerna har sällan resurser att göra ordentliga utvärderingar av vad trimningar ger så att man kan lära sig till nästa gång. Där skulle vi oftare kunna säga ”nästa gång ni gör detta kan vi vara med för att utvärdera och bygga upp kunskap”.