Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Två personer sitter i varsin fåtölj och programleder en webbsändning

Skärmklipp från sändningen med Jonas Eliasson och Maria Krafft. Du kan se videon under Länkar.

Resultatkonferens för trafiksäkerhet på väg genomfördes digitalt

Varje år följer Trafikverket upp föregående års trafiksäkerhetutveckling på väg med en resultatkonferens. Den här gången blev det för första gången en digital version, i form av en direktsänd webbsändning som även går att se i efterhand.

Under en och en halv timme guidades de uppkopplade deltagarna genom programmet, som bestod av både livesända delar och förinspelade presentationer. Så många som 482 tittade på webbsändningen med en genomsnittlig visningstid på 52 minuter.

Jonas Eliasson, måldirektör för tillgänglighet, modererade konferensen i sällskap av Maria Krafft, måldirektör trafiksäkerhet – med erforderligt avstånd till varandra – från en i övrigt öde lokal i Stockholm. 

Branschgemensamt ansvar

Infrastrukturminister Tomas Eneroth skickade en förinspelad hälsning, där han lyfte trafiksäkerhetens betydelse även i det annorlunda läge som råder på grund av coronaviruset.

– Den vanligaste dödsorsaken bland ungdomar i världen är fortfarande att dö i en trafikolycka. Nollvisionens långsiktiga mål är kanske ännu viktigare nu, eftersom vi post-corona kommer att behöva stärka ekonomin och göra rätt prioriteringar och fördelningar, sa ministern. Det är helt avgörande att vi alla tar vårt ansvar, såväl i trafikplaneringen som i upphandling eller produktion av transporter och fordon.

Eneroth tog också upp det nya målet om att halvera antalet omkomna fram till 2030.

På resultatkonferensen jämför man än så länge mot det etappmål som sattes 2009: max 220 döda år 2020. Varje år sammanställer Trafikverket, Transportstyrelsen och VTI utfallet för vägtrafiken. Enligt de preliminära siffrorna för 2019 omkom 223 personer i vägtrafiken i Sverige.

Mycket går åt rätt håll

Efter ett svart 2018 med 324 omkomna – ett svåranalyserat avbräck – pekar många kurvor i rätt riktning. Analytikerna Per Hurtig och Peter Larsson, Trafikverket, redovisade resultaten för 2019. Ett urval:

  • Alla trafikantkategorier visar betydligt minskat dödstal sedan 2018, främst för bilförare. Dock har omkomna i lätt lastbil och i mötesolyckor med tung lastbil ökat.
  • Andelen säkra bilar enligt Euro NCAP har ökat och ligger i linje med målet. Däremot finns en klar överrepresentation av äldre bilar i dödsolyckor. Bilar från 1999 eller tidigare står för 20 procent av antalet omkomna, men endast fyra procent av trafiken.
  • Antalet allvarligt skadade har en tydligt nedåtgående trend, och ligger under målsiffran för 2020. Bland oskyddade trafikanter har däremot ingen markant nedgång skett sedan under perioden 2006–2019, med cirka 2000 allvarligt skadade cyklister per år, dessutom har antalet allvarligt skadade gående i fallolyckor legat runt 3000 per år.
  • Bara 47 procent av trafiken på statliga vägar håller hastigheten – en siffra som varit i princip oförändrad i många år.
  • Utfärdade ordningsböter har i flera år minskat kraftigt, men 2019 ser vi en ökning där polisens aktiva arbete ger effekt.
  • 70 personer om året omkommer på grund av alkohol (minskar) eller narkotika (ökar). Antalet utandningsprov och böter för onykterhet ökade 2019. Målet för 2020 är 99,9 procent nyktra förare. Trots viss förbättring ser målet inte ut att nås.
  • Underhållet på cykelvägarna mäts via en enkät till kommunerna vartannat år. Tyvärr är 2019 nere på samma låga värden som 2013. Främst gäller det barmarksunderhållet, men även vinterunderhåll.

Interaktivt med mentimeter

Jonas Eliasson ställde frågor, även sådana som kommit in från deltagarna via mentimeter. Varför går till exempel målsiffran bra, men många indikatorer inte lika bra?

– Alla indikatorer har inte samma ”vikt”, svarade Maria Krafft. De som påverkar mest är hastigheten, fordonsflottan, mittseparering och sänkning från 90 till 80 km/h, samt nykterheten.

Vissa saker är Sverige världsbäst på, men långt ifrån allt. Vi håller hastigheterna sämre än många andra länder. Däremot är vi bra på att sätta lämplig hastighetsgräns för respektive väg.

Ska man skynda på utskrotningen av gamla bilar? Det skulle rädda ca 30 liv per år. En förflyttning skulle kunna uppnås med en skrotningspremie, konstaterade Maria.

En fråga om sopning av rullgrus kom in, med MC i fokus. Med digitaliseringens hjälp kan olika fordon varna varandra, och där borde vi kunna göra mer, menade Maria Krafft. Fler exempel är geofencing och smarta fordon där man kan lyssna och prata i mobil utan att någonsin lämna vägen med blicken.

Regionala vägnätet en utmaning

Liksom ministern deltog Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon via en förinspelad film. Hon betonade att fler insatser måste göras på det regionala vägnätet, där en stor andel av både mötes- och singelolyckor sker.

– Rätt hastighet är viktigt. ATK och Polisens insatser är av stor betydelse, men vi har också börjat arbeta på frivillig basis. Vårt upprop till branschen om att ställa krav i upphandlingar av transporter fick gott gensvar. Flera stora koncerner har anslutit sig, och fler är intresserade, sa Lena Erixon.

Sofia Wieselfors och Melissa Frödin från regeringskansliet berättade om Stockholmsdeklarationen med det nya halveringsmålet, som vuxit fram i öppen dialog med FN:s medlemsstater. Nästa steg blir den resolution som ska antas i FN:s generalförsamling, men är senarelagd på grund av rådande läge.

– Det är väldigt positivt att trafiksäkerhet nu är ett av hållbarhetsmålen i Agenda 2030, sa Maria Krafft. Trafiksäkerheten har allt att vinna på att krokas ihop med andra hållbarhetsmål, då andra mål gynnas av att det går lugnt och smidigt.

Ta gärna del av den inspelade konferensen via länken nedan. Där hittar du även analyspresentationen som pdf.