I uppdraget har Trafikverket analyserat i vilken ut­sträckning användningen av bioflygbränsle samt elektrifiering av den upphandlade flygtrafiken kan bidra till att växthusgasutsläppen från transportsektorn i princip är noll senast 2045.

Vikta mervärden på kort sikt, och förändra EU:s lufttrafikförordning på lång sikt

Katarina Wigler, luftfartsstrateg på enheten strategisk planering, har ansvarat för regeringsuppdraget. Hon pekar på två huvudsakliga åtgärder som presenteras i förstudien.

Katarina Wigler. 

− Det råder stor osäkerhet om dagens EU-regler ger utrymme för att ställa krav som rör minskad klimatpåverkan i samband med upphandling av flygtrafik. I avvaktan på rättsliga förutsättningar är en åtgärd på kort sikt att öppna upp för viktning av mervärde i utvärderings­modellen för åtgärder för minskad klimatpåverkan.

Enligt Katarina Wigler är detta också en lösning som ger ut­rymme för anbudsgivare att anpassa anbud och möjliga åtgärder för att minska klimatpåverkan till egna förutsätt­ningar, där additionell inblandning av bioflygbränsle kan vara en variant.

På längre sikt pekar förstudien på att Sverige kan verka för förändringar i EU:s lufttrafikförordning.

− Det kan handla om att göra det möjligt att ställa krav på till exempel additionell inblandning av bioflygbränsle eller användning av fossilfria flygplan, såsom elflyg, när de senare finns etablerade på marknaden. Sådana förändringar bör vara teknikneutrala och ge ökad möjlighet till större investerin­gar och innovation genom till exempel längre avtalsperioder, säger Katarina Wigler.

Trafikverket har i arbetet samverkat med offentliga myndigheter och privata aktörer.