Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Ren som springer över vägen på vintern.

Nytt system kan minska antalet ren- och viltolyckor

Som en del i arbetet med Norrbotniabanan utvecklar Trafikverket nya metoder för att skydda renar från väg och järnväg. Målet är enkla och kostnadseffektiva lösningar som kan bidra till att minska antalet ren- och viltolyckor.

Trafikverket arbetar för fullt med att bygga Norrbotniabanan. En viktig del i arbetet är att minska järnvägens påverkan på människa och natur.

Jonas Jonsson, miljöansvarig för Norrbotniabanan. 

– Norrbotniabanan kommer att möjliggöra snabbare, säkrare och mer miljövänliga transporter i norr, vilket är en angelägen utveckling för både människa och miljö, i hela Sverige. Samtidigt innebär all järnväg oundvikligen en påverkan på närområdet. Vi arbetar aktivt med många frågor för att minska de effekterna, säger Jonas Jonsson, miljöansvarig för Norrbotniabanan på Trafikverket.

Renarna söker sig till väg och järnväg

Dialog och samråd har varit viktigt för att identifiera hur man kan minska påverkan på närmiljön. I samband med samråd med samebyarna i regionen uppkom önskemål om att arbeta med en separat fråga, problemet med renpåkörningar. Trots omfattande åtgärder för att förebygga olyckor letar sig renarna ut på väg och järnväg.

– Renar är intelligenta djur. De hittar snabbt nya lösningar och de är också bekväma av sig. Istället för att plumsa i djup snö söker de sig gärna dit det redan är snöröjt – till våra vägar och järnvägar. När frågan lyftes såg vi en möjlighet att utforska den som en del av projektet, berättar Jonas.

Detekteringssystemet som använder värme- och rörelsesensorer. 

Nytt system skyddar renar och vilt

I ett samarbetsprojekt med bland andra Grans Sameby, Boliden och Umeå universitet har Trafikverket arbetat med att utveckla ett nytt system som syftar till att skydda renar från att beträda väg och järnväg. Målet har varit att ta fram ett smidigt och kostnadseffektivt system som minskar risken för olyckor.

– Det här projektet har fokuserat på renar, men tekniken fungerar på samma sätt för att skydda vilt. Vi har ett detekteringssystem som använder värme- och rörelsesensorer som reagerar på renarna när de passerar. Det triggar i sin tur ett ljudsystem som uppmanar dem att vända om. Ljuden som spelas upp kan till exempel vara hundskall eller ett billarm. Det är ett system med hög effekt till en låg kostnad, som samtidigt är enkelt att underhålla.

Renarna vänder i över hälften av fallen

En av utmaningarna har varit att renarna vänjer sig vid ljuden. Under projektets gång har enheterna testats och tekniken förfinats. Nästa steg blir att gå vidare med ett pilotprojekt, men redan nu kan man se att systemet gett lovande resultat.

– Som jag nämnde är renar intelligenta djur. Vi har sett att de vänjer sig vid ljuden efter ett tag och slutar reagera på dem. Därför behöver vi variera ljuden vi spelar upp, så det inte blir samma varje gång. Det finns mycket vi kan fortsätta utveckla, till exempel finjusteringar kring när systemet utlöses, och AI-teknik för att lära systemet att skilja på olika djur.

Men redan nu är resultatet lovande – renarna vänder i över hälften av fallen. Tänk vad vi kan göra för att minska ren- och viltolyckorna och de många negativa effekter som olyckorna för med sig, säger Jonas.

Video: Så fungerar systemet

I videon kan du höra hur systemet fungerar, observera att högt ljud spelas.

Kort fakta om Norrbotniabanan

  • Vad: 27 mil ny järnväg mellan Umeå och Luleå. Bygge av cirka 250 broar och 55 mil vägar. Resecentrum i Skellefteå, Piteå och Luleå samt regionaltågsstationer i bland annat Sävar, Robertsfors, Bureå och Byske.

  • Varför: Öka järnvägskapaciteten, sänka transportkostnader, förbättra förutsättningar att resa, studera och arbetspendla, samt skapa nya möjligheter för klimatvänliga transporter.

  • Kostnad: 29 miljarder kronor (2013 års prisnivå).

  • Nuläge: Produktion Umeå–Dåva, framtagande av järnvägsplaner Dåva–Skellefteå, planering Skellefteå–Luleå.

  • Tidplan: Trafikstart Umeå–Dåva 2024; trafikstart Umeå–Skellefteå 2030; Skellefteå–Luleå byggstart inom ramen för nästkommande infrastrukturplan.