Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Resenärer vid ett X2000-tåg
Denna nyhet är äldre än 6 månader

Tillsammans för en bättre punktlighet

Hur ska vi få de svenska tågen att bli mer punktliga? Lösningen är ett systematiskt arbete där hela branschen hjälps åt. Efter tre års arbete har nu hela branschens projekt TTT – Tillsammans för Tåg i Tid skapat sig en tydlig bild av vad som behöver göras

TTT är ett långsiktigt samarbete i branschen och i gruppen ingår berörda myndigheter, operatörer, entreprenörer och branschföreningar. Projektet utvecklas hela tiden och samarbetet inom de olika grupperna pågår intensivt.

Tommy Jonsson
Tommy Jonsson, biträdande planeringsdirektör på Trafikverket och ordförande för samordningsgruppen inom TTT

– Vi arbetade ju med de här frågorna på Trafikverket även innan TTT satte igång, men det krävs att vi ständigt har en organisation som håller igång de här aktiviteterna, annars glöms de bort. TTT är inte ett tillfälligt projekt, snarare ett stadigvarande arbete för att behålla fokus på det vardagsgnet som krävs för att förbättra punktligheten. Dessutom krävs det att alla inblandade får förståelse för varandra, berättar Tommy Jonsson, biträdande planeringsdirektör på Trafikverket och ordförande för samordningsgruppen inom TTT.

Systematiskt arbete

För att komma tillrätta med punktligheten har gruppen gjort en grundlig analys, tagit fram faktaunderlag och problembeskrivningar. Det är många olika delar att gå igenom systematiskt för att hitta orsakerna till förseningarna och hela järnvägssystemets funktioner är delaktiga. TTT har valt att arbeta med de områden som påverkar punktligheten mest: Infrastruktur, Avgångstid, Fordon, Från utland, Banarbete, Obehöriga i spår, Trafik- och resursplanering och Operativ trafikering samt ytterligare ett område, Trafikinformation och hantering i stört läge. Kunskapsspridning genom resultatkonferenser och kommunikationsinsatser samt erfarenhetsutbyte inom projektet är också viktiga pusselbitar för att få allt på plats.

Erfarenheter sprids över landet

Ett sätt att utbyta erfarenheter är att visa på goda exempel, både mellan de olika parterna och rent geografiskt. Ett exempel är hur man ser över rutinerna vid förberedelser i bangården, för om tåget inte avgår i tid därifrån blir det en försening i hela kedjan. Det projektet genomfördes på bangården i Hagalund och resultatet slog så väl ut att de erfarenheterna nu ska spridas på fler ställen i Sverige. Ett annat exempel är kring obehöriga på spårområdet, där problemen har ökat de senaste åren. Där har genomförts en rad åtgärder som kan spridas runt om i landet, allt från att förbättra stängsel och skydd men även rutiner för trafikledare och lokförare. Kanske det går att minska hastigheten just på de utsatta ställena så tåget hinner stanna om det är någon på spåret.

Persontrafik – åtgärdsprogram för populära sträckor

På persontrafiksidan fokuserar projektet just nu på stråk med många resenärer och sträckor där problem ofta uppstår. De största insatserna görs därför på västra och södra stambanan samt ostkustbanan, där det nu finns åtgärdsprogram genom de olika effektområdena.

– Vi ser hur viktigt det är att var och en av aktörerna gör sina delar. Svårast är västra stambanan eftersom den är så sliten, både vad gäller rälsen och kontaktledningarna. Där är det största problemet att det krävs resurser för att rusta upp banan. Men sakta men säkert får vi kontroll på situationen, säger Tommy.

Studie för gods ger tydliga resultat

Bland de största framstegen som gjorts sedan den senaste resultatkonferensen nämner han godstrafiken, där TTT har tagit fram en studie för att se vad det beror på att godstrafiken inte haft samma intresse av att hålla tiderna som persontrafiken. Vissa godståg kan ibland anlända flera timmar för tidigt till sin bangård, berättar Tommy.

– Man kan ju tycka att det inte spelar så stor roll om tågen är där för tidigt. Men man måste se helheten för att förstå hur det påverkar den övriga logistikkedjan. I studien har vi delat upp tidskänsliga och icke tidskänsliga avgångar samt om de påverkar annan trafik eller inte. På så sätt får vi en mycket tydligare bild av vilka avgångar som spelar roll i arbetet med punktligheten och de som arbetar med godstrafiken får en förståelse för hela systemet. En bättre punktlighet på godssidan är positivt både för slutkunder och för den godstrafik som är produktionsmässigt störningskänsligt. Genom den här studien har vi gjort väldiga framsteg i projektet.

TTT ger resultat

Inför nästa års resultatkonferens tror Tommy att projektet har börjat ge resultat i arbetet mot ökad punktlighet.

– Projektet växer med nya aktörer, nu senast gick A-train med och de tar med sina perspektiv in i verksamheten. För min egen del tycker jag att projektet berikar både mitt jobb och mig som person. Även om jag jobbat länge i branschen så lär jag mig ständigt nya saker. Vi har varit på studiebesök på bland annat Euromaints verkstad i Örebro och lärde oss mer om deras verksamhet. Nu senaste besökte vi flygbranschen för att se hur SAS och Swedavia jobbar med sitt kvalitetetsarbete. Genom att skapa förståelse för andras verklighet kan vi lära oss mycket. Det finns många gamla sanningar i branschen som kan ifrågasättas och förändras när vi jobbar tillsammans. Och TTT är en bra plattform att utgå från.