Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Denna nyhet är äldre än 6 månader

Fritt fram för större fartyg i gotländsk hamn

Klintehamns hamn på västra Gotland har byggts ut och kan nu ta emot fartyg med tre gånger så stor lastkapacitet som tidigare. En satsning som stärker konkurrenskraften för öns näringsliv och minskar godstransporterna genom kulturarvet Visby.

Nyinvigningen av hamnen gick av stapeln den 10 maj.Hamnbassängen och farleden har muddrats och ett 25 000 kvadratmeter stort landområde har byggts. Klintehamn kan nu ta emot fartyg med en kapacitet på 6000 ton, jämfört med tidigare knappa 2000 ton.

– Nu öppnas helt nya möjligheter för öns näringsidkare eftersom marknaden vill ta emot stora volymer. Tidigare har hamnen inte varit stor nog för moderna fartyg, säger Mats Eriksson, hamnchef på Region Gotland.

Inget gods genom världsarvet Visby

Klintehamn är en av tre huvudhamnar på Gotland, jämte Visby och Slite. Den används främst för bulkgods som spannmål, skogsprodukter och biobränsle. Tanken med utbyggnaden är att det bulkgods som idag skeppas via Visby i stället ska gå via Klintehamn. Världsarvet Visby ska skyddas från tunga godstransporter, hamnen där ska i stället användas för linjetrafik och kryssningsfartyg, som gästhamn och oljehamn. Att valet för utbyggnad föll på Klintehamn var logiskt enligt Mats Eriksson.

– Södra och mellersta Gotland är bördig jordbruksbygd. Lantbrukarna här exporterar spannmål världen över, exempelvis till Kanarieöarna, USA och norra Europa. Här finns öns mest produktiva skog med flera stora skogsaktörer. Nyligen har också ett företag som vill skeppa kalksten från Klintehamn etablerat sig i trakten.

Trafikverkets regiondirektör Helena Sundberg betonade att för Gotland är sjöfarten något av en livsnerv, helt avgörande för öns kontakt med övriga landet för folkförsörjningen, säkerheten, handeln och näringslivet.

  • Muddringen av farleden och hamnbassängen i Klintehamn är ett samverkansprojekt mellan Region Gotland, Sjöfartsverket och Trafikverket. Utbyggnaden har kostat 95 miljoner, varav staten bidragit med 35.
  • Klintehamn är en ort med sjöfartshistoria. Hamnsamhället växte fram under 1600-talet och hade under slutet av 1700-talet en högkonjunktur. Näringslivet dominerades då av skeppsbyggeri och handel med produkter som timmer, packsten, släckt kalk och spannmål, i stort sett samma produkter som skeppas ut från orten i dag.
I ett nationellt perspektiv är utbyggnaden en liten ekonomisk satsning, men med stor betydelse för hållbarheten, sa infrastrukturminister Anna Johansson.

Foto: Erik Landerdahl