Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Denna nyhet är äldre än 6 månader

Höghastighetsjärnvägen ska byggas tillsammans med branschen

På ett seminarium i förra veckan redovisade Trafikverket ihop med Sveriges Byggindustrier och medverkande entreprenörer resultatet för studien av olika produktionsmetoder för effektivare byggande av höghastighetsjärnväg på mark eller bro Hässleholm-Lund.

 Att säga att vi står inför stora samhällsutmaningar är att slå in öppna dörrar. För att ställa om till ett hållbart samhälle så krävs mod att fatta angelägna beslut och de besluten ska baseras på kunskap för de får konsekvenser långt, långt in i framtiden. Det vill till att vi jobbar tillsammans och att alla relevanta aktörer och kompetenser kommer till tals för att skapa bästa möjliga beslutsunderlag. Så inledde Lars Redtzer från Sveriges byggindustrier seminariet.

Slutsatserna av det gemensamma arbetet är att det blir ungefär 30 procent högre investeringskostnad att bygga höghastighetsjärnvägen på bro än på mark. Men att fördelarna också är många med ökad rörelsefrihet för djur och människor, marken kan fortsätta att användas för jordbruk och viktiga kulturarv får fortsätta vara ostörda.

Alla medverkande är också överens om att det går att minska kostnaderna mellan de båda alternativen med bland annat industriell produktion, attraktiva affärsupplägg, god samverkan, starka projektorganisationer, ökade frihetsgrader och ett anpassat regelverk.

 Vi var nyfikna på hur det skulle fungera  att sätta oss tillsammans med Trafikverket och vår branschorganisation Sveriges Byggindustrier och diskutera sådana här frågor. Vi kan konstatera att det blir väldigt kraftfullt. Både engagemanget och öppenheten har varit stor. Vi har identifierat kostnadsdrivandefaktorer som är viktiga för alternativen mark eller viadukt och kommit fram till besparingsmöjligheter. Vi har en gemensam syn om slutsatserna. Dialogen behövs för att ta fram bättre beslutsunderlag, berättar Thomas Lidberg på NCC.

Frågeställningar som behöver arbetas vidare är livscykel perspektivet, att värdera samhällsnyttor och inte enbart räkna investeringskostnader. Även affärsformer, generella innovativa produktionslösningar, regelverk och samverkansformer är frågor vi kan fortsatta arbeta med i nästa steg och det är frågor som är generella för hela branschen.

Rapporten för studien är klar och publiceras i mitten av juli.
En film från seminariet finns här
Bilderna som visades finns här