Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Jens Ekström och Ola Olsson läser Väg- och Vattenbyggnad på LTH, Lunds Tekniska Högskola. Per Viktorsson, specialist vägteknik Investering Syd, har handlett deras exjobb.

Jens Ekström och Ola Olsson läser Väg- och Vattenbyggnad på LTH, Lunds Tekniska Högskola. Per Viktorsson, specialist vägteknik Investering Syd, har handlett deras exjobb.

Denna nyhet är äldre än 6 månader

Starkare vägar med stabilisering

Vägar som byggts med stabilisering är fyra gånger starkare än en vanlig väg. Totalentreprenadformen har gett utrymme att hitta den rätta balansen mellan jord och cement – utan att det blivit dyrare. Det visar ett färskt examensarbete.

Jens Ekström och Ola Olsson studerar vid LTH, Lunds Tekniska Högskola, och har utvärderat fyra vägsträckor i Syd- och Mellansverige – de första som byggts med stabilisering sedan Trafikverket började med totalentreprenader. Studien utvärderar bland annat spårdjup och hur de utvecklas. Jens och Ola har också intervjuat medverkande beställare och entreprenörer, bland annat om hur de tycker att underhållet påverkas av stabilisering.

Konkurrenskraftigt och underhållsfritt

– Det som förvånade oss mest var den låga spårutvecklingen, säger Ola Olsson. Det tillåtna är en millimeter per år. Vår bästa väg hade 0,27 mm och alla höll sig med god marginal under gränsen.

Per Viktorsson, specialist vägteknik på verksamhetsområde Investering Syd, har handlett exjobbet.

– I en vanlig väg är det alltid deformeringar och spårdjup – det är det som genererar underhåll på en väg. De undersökta vägarna är däremot så gott som underhållsfria. Totalentreprenader ger utrymme för innovationskraft och entreprenören kan testa mer.

– Här har man fått till det perfekta receptet utan att det blivit dyrare än en vanlig väg, säger Jens Ekström. De här vägarna har handlats upp i konkurrens med vanlig vägkonstruktion.

Miljökostnad kan slås ut över tid

Däremot visar en tidigare studie, med fokus på miljöpåverkan, att LCA, koldioxidutsläpp och energiåtgång, är större med stabiliserad väg. Per Viktorsson handledde även det arbetet.

– Den högre miljöpåverkan var lite förvånande. Man behöver ju inte så mycket bergkross och inte lika många transporter. Ökningen kommer istället av cementen, som är energikrävande att tillverka.

Exjobbarna rekommenderar en vidare analys av miljökostnaden av de fyra vägarna när garantitiden gått ut. Med tanke på livslängden och det lägre underhållet på de här vägarna, kan den initialt högre miljökostnaden troligen slås ut på fler år och bli likvärdig en vanlig väg.

– Om Trafikverket i framtiden tar med LCC i entreprenaderna, så kommer vi nog se mer av stabilisering, säger Per.

Fakta vägarna

De aktuella vägarna är två till tre år gamla och har delvis olika konstruktion:

  • E22 Hurva–Rolsberg, entreprenör Strabag. Bägge Strabags vägar är stabiliserade ända upp till asfalten. Fördelen med det är att vägen blir extremt stark, men också känslig för fukt. De har lagt en tätad emulsion för att hindra.
  • E22 Hörby norra–Linderöd, se ovan.
  • E22 Rolsberg–Fogdarp, entreprenör Peab. Inte lika stark, men robustare. Först asfalt + 20 cm obundet material (bergkross), sedan kommer stabiliseringen.
  • Riksväg 50 Motala – Mjölby, entreprenör NCC. Fulltjock vanlig väg på stabilisering. Med sin terrass-stabilisering är den mest lik en vanlig väg.

Kort om stabilisering

Stabilisering av vägar är ingen ny metod, men det har varit svårt att få till förhållandet mellan jord och cement i vårt klimat. Metoden går ut på att fräsa in cement i jord, så att jorden blir hård och binds ihop. Redan de gamla romarna blandade kalk i jorden. På andra håll i Europa har man lyckats bygga så här länge, men de har heller inte samma utmaningar som vi i form av minusgrader och tjäle. I Sverige användes metoden redan på 60-talet, men utan att helt lyckas. Om man blandar i för lite cement blir det inte frostbeständigt – och för mycket, så bildas sprickor. Till saken hör också att vi i Sverige har tillgång till bra material, det vill säga är bortskämda att bygga med bergkross.