Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Denna nyhet är äldre än 6 månader

Smartare koll på vägunderhållet

Nu får Trafikverket bättre kontroll på hur vägarna sköts. "Vårt nya it-verktyg kommer att betyda oerhört mycket för vår förmåga att följa upp vägunderhållet. Det är det största som hänt på 25 år", säger Björn Eklund på Trafikverket Underhåll.

Trafikverket kommer nu att få en tydligare rapportering av de åtgärder som entreprenörerna utför på vägarna. Allt ska beskrivas med text och bild. Om entreprenörer till exempel upptäcker sprickor i asfalten, ska de ta bilder av vägen som visar hur skadorna ser ut – och när sprickorna är lagade ska vägen fotograferas igen. All dokumentation ska sedan samlas i Trafikverkets nya analysverktyg, som kallas GPD-analys. GPD står för "grundpaket drift".

Det låter kanske inte så avancerat, men verktyget kommer att göra stor skillnad. Poängen är att många olika data samlas på ett och samma ställe. Det gör det mycket enklare för Trafikverket att överblicka och kontrollera underhållet.

Drift och underhåll av de statliga vägarna handlas upp genom Trafikverkets 110 stycken så kallade baskontrakt. Entreprenörens egenkontroll är en väsentlig del av systemet. Hos Trafikverket har ett 50-tal projektledare den tuffa uppgiften att ansvara för leveranskontrollen av cirka 200 mil väg var. Projektledarna håller koll på vägarna bland annat genom att leta information i vädersystem och följa GPS-data.

Fristående kontrollanter

Dessutom har Trafikverket hjälp av fristående tredjepartskontrollanter. Sedan hösten 2016 inför Trafikverket GPD-analys i alla nya underhållskontrakt. I dag är verktyget infört i 19 av de 110 baskontrakten.

I verktyget matas data in från Trafikverkets väderinformationssystem var 30:e minut. Det finns också data från Nationella vägdatabasen (NVDB) och från entreprenörerna som beskriver sina åtgärder. I verktyget finns det också specifikationer för hur underhållet ska skötas. Där finns åtgärdstider och schemalagda krav – till exempel att en plogbil har två timmar på sig att ploga en högtrafikerad väg där det har fallit en centimeter snö.

Alla data från tredjepartskontrollanten samlas också in. En funktion gör att en del av bristerna som upptäcks av kontrollanten inte visas för entreprenören förrän åtgärdstiden gått ut. På så sätt fungerar det också som ett stickprov som visar om entreprenörens egna kontroller stämmer.

Till stor nytta

Hittills har verktyget visat sig vara till stor nytta. Till exempel har det identifierat när rapporteringar av brister inte stämmer mot antalet åtgärder. Under en månad, 13 februari till 13 mars i år, fann kontrollanterna totalt 303 brister som blivit till avvikelser, medan entreprenörerna bara hittade och åtgärdade 160 stycken.

– Vi kan aldrig nå ett läge där varje brist alltid blir åtgärdad, men äntligen kan vi börja mäta hur observanta och snabba entreprenörerna är. Vi har fört in intelligens i vägen, säger projektledaren Björn Eklund på Trafikverket Underhåll.

– Vi har upptäckt en del tveksamma arbetssätt som vi nu genom verktyget kan sätta stopp för. Tidigare har vi till exempel bara kunnat se att en entreprenör åkt en viss sträcka. Nu kan vi tydligt se både vad entreprenören registrerat och vilka åtgärder man utfört. Det blir tuffare krav på själva rapporteringen, men åtgärdstiderna och kraven ute på vägen är desamma som vi haft tidigare. Det viktiga är ju att skattebetalarna får det de betalar för, säger Björn Eklund.

Trafikverket räknar med att alla kontrakt omfattas av verktyget inom tre år.

Fakta

Det statliga vägnätet delas in i olika klasser, framförallt utifrån mängden trafik. Det är noga specificerat när de olika vägtyperna ska åtgärdas och hur lång tid det får ta att ploga vägarna. Mellan den 1 oktober och 30 april kräver Trafikverket att entreprenörernas vinterorganisation ska fungera fullt ut.