Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Denna nyhet är äldre än 6 månader

MPK gör det enklare att söka och tilldela kapacitet

För att fler tåg ska få plats på järnvägen krävs en effektiv och digitaliserad planering, där det är enkelt att hantera tjänster och beställa utrymme på spåren. MPK, Marknadsanpassad planering av kapacitet, handlar om just detta.

– MPK är ett verksamhetsutvecklingsprojekt som tillsammans med branschen utvecklar och implementerar nya digitala lösningar för enklare, snabbare och mer transparent planering av järnvägens användning, säger Ulrika Lindeberg, projektledare MPK på Trafikverket.

Syftet är att frigöra och optimera järnvägens totala kapacitet – för fler tåg, men också för underhålls- och investeringsåtgärder. Med moderna verktyg och arbetssätt kan järnvägen användas smartare än idag.

En väg in för alla

En central del blir den nya kapacitetsportalen, som på sikt ska ersätta de nuvarande systemen för ansökan om kapacitet (AOK för tågoperatörer och TRANS för entreprenörer).

– Vi ska ha en väg in. Alla ska kunna ansöka och se samma bild, framhåller Ulrika. En fördel blir också att vi kan föra dialog direkt i systemet. Vårt nya tågplaneringssystem TPS (Train planning system) kommer att effektivisera Trafikverkets egna processer, vilket bidrar positivt även till kapacitetsportalen.

Successiv planering är en av de nya metoder som får stor betydelse. Ulrika förklarar:

– Idag har vi en tidtabell som klockar varje driftplats som ett tåg passerar på – oavsett om det ska stanna eller inte. I successiv planering kommer vi bara ha klockning på platser som vi kommer överens med branschen om. För resenärståg kan det handla om på- och avstigningsställen, för godstrafiken platser där man behöver omdisponera gods. Så successiv planering innebär att framför allt rikta in oss på avtalspunkterna när vi gör planeringen.

Utrymme för flexibilitet

Punkterna mellan dem behöver inte vara lika strikta. På så sätt kan man optimera bättre och göra dagliga tidtabeller.

– Vi har givetvis kvar ordinarie tågplan varje år, och kommer ta fram leveransplaner till kunder, men vi kommer inte fastställa planen mellan avtalspunkterna förrän 72 timmar innan. Det innebär till exempel att vi kan minimera så kallade skogstider, där tåg står och väntar ute på linjen.

"Systerprojektet" ATT (tidigare Anda) ska automatisera hanteringen av anläggningsdata och ge kvalitetssäkrad indata till MPK. Idag sker den hanteringen manuellt.

– En av de stora utmaningarna i MPK är just att få alla delar att automatiseras till en helhet, så vi får en självbetjäningstjänst som verkligen fungerar för kunden, säger Ulrika Lindeberg.

Samverkan från vision till verklighet

Till stor del handlar det om nya arbetssätt som alla i produktionskedjan behöver förstå – från hur lokföraren tolkar nya körorder, till ny tågnummerhantering. Säkerhetsskydd är också centralt. Ett transparent system kräver både ett säkert inloggningsskydd och stor ansvarskänsla av de som jobbar i det.

– Samverkan är väldigt viktigt. Det här är en resa vi gör tillsammans.

Nu pågår test- och utvecklingsarbete. De nya verktygen ska tas i bruk hösten 2019 för ad-hoc processen (korttid) och våren 2020 för tågplaneprocessen (långtid).

– Tidsplanen justerades något i december, men idag ser den bra ut och vi håller våra milstolpar, säger Ulrika. 2017 handlade mycket om att bryta ner våra visioner till utveckling, att verkligen gå mot en produkt, både vad gäller kapacitetsportalen och TPS.

Nya arbetssätt för hur man ansöker om kapacitet – en ansökan, ett svar – togs fram under året, likaså hur tilldelning av kapacitet för banarbete ska ske. Man jobbade också mer fördjupat med branschsamverkan.

– Bland annat genomförde vi Kapacitetståget – en turné på två veckor runtom i landet, där vi visade demolösningen vi tagit fram. Det gav mycket fin och värdefull input från branschen!