Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Denna nyhet är äldre än 6 månader

TTT vässar avgörande faktorer för tåg i tid

Punktligheten, det vill säga att tågen avgår och kommer fram i tid, är näst efter säkerheten järnvägens viktigaste fråga. Sedan 2013 samarbetar branschen inom ramen för en särskild satsning, TTT – Tillsammans för tåg i tid.

Under 2017 låg punktligheten kvar på en stabil nivå, 90,3 procent, samtidigt som trafiken mätt i framförda tågkilometer ökade med två procent.

– Med tanke på att järnvägstrafiken har ökat med 61 procent sedan år 2000 är det bra att punktligheten ligger stabilt på den nivån, men vårt mål är 95 procent tåg i tid och vi är inte nöjda förrän vi nått dit, säger Ann-Sofi Granberg, ordförande TTT och biträdande chef för Trafikledning på Trafikverket. För att nå dit har vi etappmål för 2018 och 2019, och vi behöver faktiskt bara 3,14 fler tåg per timme som är i tid för att nå vårt etappmål 2018.

– Vi mäter också dagar när vi faktiskt klarar 95 procent. Det var 71 dagar under förra året, att jämföra med 42–48 dagar under åren 2013–2016.

Under åren har parterna lärt sig mycket om vad bristande punktlighet beror på och fått en bättre branschsamverkan.

– Det är en utmaning att nå målet, men vi har många bra åtgärder på gång och potential att nå längre. En avgörande faktor är behovet av engagemang från alla berörda aktörer.

TTT jobbar inom åtta områden som visat sig påverka punktligheten mest. De står tillsammans för ca 80 procent av alla störningstimmar.

– Under 2017 har vi uppnått ett trendbrott då de totala störningstimmarna minskat med knappt 8 procent från att tidigare ha legat på ungefär samma totalnivå hela tiden. Minskningen var t.o.m. drygt 10 procent i oktober, innan snön kom, säger Ann-Sofi och berättar vad man har fokuserat på under 2017 inom vart och ett av effektområdena.

Infrastruktur

– Vi ser en rejäl minskning för felen som beror på infrastrukturen under 2017. Bland annat har vi arbetat mer systematiskt med underhållsåtgärder på kritiska banor och sträckor.

Obehöriga i spår

– Spårspring orsakar många sena tåg, men vi kan ändå se positiva effekter av hur vi arbetar med problemet. Vi har jobbat mycket med stängsling och kameraövervakning, och den negativa utvecklingen har faktiskt stannat av.

Avgångstid

– Det är viktigt att godstågen verkligen håller sin planerade avgångstid och håller sin "kanal" i tågplanen under färden. Punktlighet till slutstation, som vi mäter i TTT, är inte det kritiska för godsföretagen som ofta har en annan leveranstid till sin kund. Även om varorna ofta ska lastas om och köras ut först nästa dag, så påverkas övrig tågtrafik även av små avvikelser. Därför är det viktigt att varken avgå för tidigt eller för sent.

Fordon

– Vi har analyserat vilka problem vi har med fordonen och hur det skiljer sig åt. Här är vi fortfarande är i en fas där vi analyserar data, tillsammans med tågoperatörerna. Vi kommer tillhandahålla statistik och så får arbetet fortsätta hos varje part.

Från utland

– Ett proaktivt samarbete med Danmark och Tyskland och gemensam störningshantering är viktigt när vi får problem i något av våra länder. Det har blivit betydligt bättre under 2017. Att störningstimmarna ändå har ökat beror mycket på gränskontrollerna.

Banarbete

– Här har vi arbetat med rutiner för banarbetsplanering, bland annat har vi minskat andelen direktplanerade arbeten. Frågan berör alla i branschen – inte minst behöver alla Trafikverkets verksamhetsområden och entreprenörerna samverka bättre.

Trafik- och resursplanering

– Vi har tagit fram nya konstruktionsregler, det vill säga hur vi lägger tidtabeller. Det är viktigt att titta på varje banas förutsättningar och vilka sträckor man kan ta igen tid på. Bland annat såg vi över tidtabellen för Värmlandsbanan inför 2017 och fortsätter nu med fler banor.

Operativ trafikering

– Operativa riktlinjer är de riktlinjer trafikledaren får när det är störningar. Normalt har de tåg som är i rätt tid förtur framför försenade – men där kan det ibland också behövas flexibilitet och andra hänsynstagande, till exempel vid större banarbeten och på särskilt kritiska sträckor.

Trafikinformation och hantering i störningar

Det finns ett nionde effektområde som har lite annan karaktär. Det handlar om trafikinformation och hantering av resenärer i störningar. Även här finns ett mål till 2020 – minst 80 procent av resenärerna ska i en störning tycka att trafikinformationen är bra eller acceptabel (betyg 3–5 på en 5-gradig skala). I handlingsplanen för trafikinformationen finns bland annat arbete för att förbättra prognoser vid en störning.

Fakta

De som deltar i TTT är Trafikverket, Jernhusen, Svensk Kollektivtrafik, Branschföreningen Tågoperatörerna, FSJ (Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer) och Swedtrain. Initiativet följs upp årligen på JBS resultatkonferens.