Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

alt

Georadarbilden visar tydligt vägen som ett mörkt område vid den röda pilen.

Denna nyhet är äldre än 6 månader

Medeltida väg funnen med lågfrekvensradar

Med georadar kan man upptäcka arkeologiska fynd under marken. Men söder om Norrköping, där Ostlänken ska dra fram, ligger Resebro mosse. Där är marken för fuktigt för konventionell georadar vilket kräver nya metoder.

Trafikverkets projekt Ostlänken kommer att passera Resebro mosse söder om Norrköping. I området tror man att den gamla medeltida vägen mellan Linköping och Norrköping ha gått. Det är en del av Eriksgatan – den resa som nyvalda, medeltida kungar tog genom de svenska landskapen för att bekräftas av landskapens lagmän.

– Vi har upptäckt ett svärd från bronsåldern här tidigare så vi hoppas kunna hitta fler bronsföremål och kunna datera vägen ännu längre tillbaka än till medeltiden, säger Magnus Djerfsten, Kulturmiljöspecialist på Trafikverket.

Nya metoder

För att kunna kartlägga de arkeologiska lämningarna vill man skapa en radarbild över området innan man sätter spaden i marken. Men konventionell georadar har problem med våta marker såsom Resebro mosse och därför testas nu nya metoder.

– Vi provar att sänka frekvensen på georadarn för att få fram bilder. Sedan får vi utvärdera under arbetets gång hur väl bilderna stämmer överens med verkligheten och på så sätt får vi vägledning i hur vi kan jobba i framtiden, säger Magnus Djerfsten.

Konduktivitet i fuktiga marker

Konventionell georadar använder högfrekventa radiovågor, vanligtvis mellan 10 MHz och 2,6 GHz och sänder ut elektromagnetiska pulser i marken. En mottagarantenn mäter sedan variationerna i signalen som kommer tillbaka och ritar en underjordisk karta av området.

Men markens beskaffenhet har ett stort avgörande på hur effektiv metoden är. I de mest gynnsamma förhållanden har georadar lyckats kartlägga berggrunden på Grönland genom flera tusen meter tjock is, men i Resebro mosse är det sämsta möjliga förhållanden.

Det beror på att marken är våt och därför har hög konduktivitet (ledningsförmåga). Med konventionell georadar kan man bara tränga ner några centimeter under markytan.

Men redan de första bilderna från lågfrekvensradarn var lovande. Den gamla vägen visade sig som ett mörkt område på kartbilden och så snart man schaktat bort ytlagret uppenbarade sig en monumental väg. Kanske kan detta öppna för helt nya arkeologiska kartläggningar i våta marker.