Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Generaldirektörerna och arrangören VTI svarade på frågor i montern. Fr. v.: Tomas Svensson, VTI, Brita Saxton, Trafikanalys, Ann Persson Grivas, LFV, Lena Erixon, Trafikverket, Jonas Bjelfvenstam, Transportstyrelsen och Katarina Norén, Sjöfartsverket. Foto: Eva Jonsson

Generaldirektörerna och arrangören VTI svarade på frågor i den gemensamma montern. Fr. v.: Tomas Svensson, VTI, Brita Saxton, Trafikanalys, Ann Persson Grivas, LFV, Lena Erixon, Trafikverket, Jonas Bjelfvenstam, Transportstyrelsen och Katarina Norén, Sjöfartsverket. Foto: Eva Jonsson

Hållbarhet i fokus på Transportforum

Den 9 och 10 januari var det dags för Nordens största årliga konferens inom transportområdet – Transportforum i Linköping. Det övergripande temat i år var elektrifiering, digitalisering och utmaningen att nå klimatmålen.

Dag ett inleddes med gemensam samling och mentimeterfrågor som tog tempen på de uppåt 1500 deltagarna. De flesta hade inte något elfordon idag, men tror att de kommer använda ett år 2025. Majoriteten framhöll också styrmedel som den viktigaste faktorn för att nå klimatmålen. I Sverige ska utsläppen från inrikes transporter, exklusive flyg, minska med minst 70 procent till år 2030.

I transportmyndigheternas gemensamma monter kunde besökarna göra ett hållbarhetsquiz vid ståborden.
I transportmyndigheternas monter kunde besökarna göra ett hållbarhetsquiz vid ståborden. Foto: Eva Jonsson

Biltrafiken avgörande

– Parisavtalet 2015 kan liknas vid ett nyårslöfte, sa Mattias Goldmann från tankesmedjan Fores, inspiratör som 2016 utsågs till mäktigast i hållbarhetssverige. Fjolårets klimatmöte i Polen var den viktiga återträffen – hur håller vi det vi lovade? Bilen, bränslet och beteendet är centrala delar för att kunna nå målen.

Per Kågeson, forskare och konsult, spädde på med besk medicin och menade att det finns många hinder på vägen till hållbarhetsmålen, bland annat långa ledtider i affärsmodeller och produktion för elbilar och elvägar.

Flera talare återkom till konflikten mellan behovet av ny kunskap och att förändringar på transportområdet måste ske snabbt. En del åtgärder är "plottriga" och minskar inte bilåkandet. Norge har till exempel fått upp elbilsanvändandet rejält med hjälp av slopade vägtullar för dessa fordon, men samtidigt tar elbilarna andelar från kollektivtrafiken, som är mer energieffektiv.

Samverkan Sveriges styrka

Brita Saxton, gd Trafikanalys i samspråk med Trafikverkets Susanne Skovgaard, chef Strategisk utveckling, som modererade ett pass om elvägar på Transportforum.
Brita Saxton, gd Trafikanalys i samspråk med Trafikverkets Susanne Skovgaard, chef Strategisk utveckling, som modererade ett pass om elvägar på Transportforum. Foto: Eva Jonsson

Trafikverket hade talare och moderatorer i flera sessioner på Transportforum och en gemensam monter med Näringsdepartementet, Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och Trafikanalys. Samverkan och hållbarhet var också en röd tråd i Trafikverkets budskap.

– Det handlar om att få hela systemet att fungera så effektivt som möjligt; på järnväg, väg och sjöfart, framhöll Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon på ett seminarium om godstransportstrategin. Trafikverket utgör kansli i det nationella godstransportrådet och har också ett antal uppdrag, bland annat att utreda möjligheten och kostnaden för att öppna för såväl längre tåg som lastbilar.

– Vi har verkligen saknat denna strategi och jag är glad att vi fått den på plats i en härlig traditionell svensk anda genom samverkan, sa statssekreterare Mattias Landgren, stand-in för infrastrukturministern som fått förhinder. Han nämnde även samarbetsavtalet om elvägar med Tyskland – där Sverige valdes som testplats istället för Kalifornien – och lyfte samarbetsklimatet mellan det offentliga Sverige, näringsliv och akademi som en viktig internationell framgångsfaktor.

Statssekreterare Mattias Landgren (i mitten) omgiven av Tomas Svensson från VTI, Jonas Bjelfvenstam från Transportstyrelsen och Ann Persson Grivas från LFV (Luftfartsverket). Foto: Eva Jonsson
Statssekreterare Mattias Landgren (i mitten) omgiven av Tomas Svensson från VTI, Jonas Bjelfvenstam från Transportstyrelsen och Ann Persson Grivas från LFV (Luftfartsverket). Foto: Eva Jonsson

Digitalisering en förutsättning

Digitalisering är en av de stora världstrenderna och dessutom oumbärlig inom många åtgärder för hållbarhet såsom till exempel geofencing, självkörande fordon och andra mobilitetstjänster. Även här finns en "nybyggaranda" som ibland inte ser hela bilden.

Att gå från planering till samverkan, från "top down" till "activist out", kan motverka kortsiktiga och motstridiga satsningar, menade Trivectors vd Christer Ljungberg på det digitaliseringspass som modererades av Trafikverkets Olof Johansson. Göteborgs stad anknöt till detta när de berättade om sin satsningar på bland annat geofencing. De betonade att det inte bara krävs en teknisk förändring, utan en socio-teknik, och efterlyste ett harmoniserat digitalt ekosystem på EU-nivå.

Vad får Sverige ut av att delta i EU:s forskningsprogram?

EU:s forskningsprogram och svenskt deltagande var centralt på den session som Annelie Nylander på Strategisk utveckling modererade. En fråga som ställdes var: Vad ger medlemskap i en teknisk plattform – det finns en per transportslag – som forskningsprogrammet Horizon 2020 påkallat?

Flera medarbetare hos Trafikverket är medlemmar i plattformarna, tillsammans med representanter från näringsliv och akademi. Tillsammans tar man fram forskningsagendor och färdplaner som sedan används som underlag när EU-kommissionen tar fram arbetsprogram och gör utlysningar av forskningsmedel.

Samarbetspartners inom EU, bland annat generalsekreterarna från teknikplattformarna Ertrac (väg) och Alice (logistik). Från vänster: Fernando Liesa (Alice), Gwendolyn Schaeken (Vinnova), Mats Rosenqvist (Volvo), Annelie Nylander (Trafikverket), Dan Andersson (Chalmers) och Xavier Aertsens (Ertrac). Foto: Lars Göran Rosengren
Samarbetspartners inom EU, bland annat generalsekreterarna från teknikplattformarna Ertrac (väg) och Alice (logistik). Från vänster: Fernando Liesa (Alice), Gwendolyn Schaeken (Vinnova), Mats Rosenqvist (Volvo), Annelie Nylander (Trafikverket), Dan Andersson (Chalmers) och Xavier Aertsens (Ertrac). Foto: Lars Göran Rosengren

– Teknikplattformarna är en viktig arena för att kunna påverka EU:s forskningsprogram och framgången bygger mycket på varje aktörs eget engagemang, berättar Annelie Nylander. Även om inte Trafikverket är huvudpart vid ansökningarna av EU:s forskningsmedel så är det viktigt att vi har varit med och lagt grunderna i färdplanen som ju används när EU kommissionen gör sina utlysningar, om till exempel elvägar eller autonoma fordon.