Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Avslutande paneldiskussion med Sven Hunhammar, Åsa Lindgren, Håkan Johansson och Jan-Erik Lundmark, samtliga Trafikverket

Avslutande paneldiskussion med Sven Hunhammar, Åsa Lindgren, Håkan Johansson och Jan-Erik Lundmark, samtliga Trafikverket.

Tuffa miljökrav ger resultat

Blir Sverige det första fossilfria välfärdslandet i världen? Redan nu är vi ett föregångsland då det gäller klimatfrågorna. Det visades tydligt då branschen träffades för att diskutera och presentera vad de gör för att klara klimatmålen.

Den 13 juni anordnade Trafikverket en konferens fylld av nyheter inom områdena klimatkrav och klimatkalkyl samt för att få del av materialleverantörers och drivmedelsmarknadens syn på utmaningen i klimatlagen att Sverige inte skall ha några nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045.

Sven Hunhammar, måldirektör på Trafikverket, inledde konferensen med att prata om tillgänglighet inom ramen för ett hållbart samhälle. Trafikverket ser att transportsystemet kan bidra till 11 av Agenda 2030-målen för ett hållbart samhälle då resor, transporter och infrastruktur påverkar både miljö och människors hälsa. Dagens fokus är infrastruktur.

– Prognosen för 2019 är att Trafikverkets upphandlingar kommer att omfatta 47, 5 miljarder kronor, det innebär att vi är Sveriges största beställare, säger Sven Hunhammar. Kraven är funktionella, dvs vi  ställer krav på vad som ska göras, men inte hur, vilket ger bygg- och anläggningsbranschen utrymme för innovationer och kostnadseffektivitet.

Dagens moderator Sven Hunhammar och Therese Lundblad
Dagens moderatorer Sven Hunhammar och Therese Lundblad 

Trafikverket ställer redan idag klimatkrav på byggande, drift och underhåll samt det järnvägsmateriel som vi själva köper in och målet är att infrastrukturen ska vara klimatneutral senast 2045.  Dessutom ska alla entreprenader som avslutas 2030 eller senare använda fossilfria drivmedel eller eldrift. Vid projektets slut ska entreprenören visa att kravet har uppnåtts genom en klimatdeklaration. Emissionsprestanda för specifika material måste visas genom en EPD (Environmental Product Declaration) eller miljövarudeklaration på svenska.

– Bonus betalas ut till de som lyckas reducera utsläppen utöver vad vi ställer krav på. Om kraven inte klaras utgår vite, säger Håkan Johansson, nationell samordnare av klimatfrågor på Trafikverket. För entreprenader som avslutas 2030 eller senare ges bonus upp till 100 procents reduktion.

Therese Lundblad, Trafikverket, redovisade senaste nytt om klimatkalkyl som kan användas i olika skeden av planläggningen och som ser till hela livscykeln. I projekt som är större än 50 miljoner kronor är klimatkalkyl också grund för de klimatkrav som ställs på konsult och entreprenör. Verktyget Klimatkalkyl är tillgängligt på Trafikverkets webbplats.

Fler klimatkrav i upphandlingarna

Flera av de materialtillverkare som medverkade vid konferensen gav positiv feedback till Trafikverket. Önskemålet var att fler beställare än Trafikverket börjar ställa klimatkrav i sina upphandlingar.

Dator med livesändning
Många deltog på konferensen på distans via länk. 

Asfalt, stål, betong, cement och drivmedel används när infrastruktur byggs och dess klimatpåverkan behöver minska i hela livscykelperspektivet. Klokt ställda krav i kombination med tät dialog mellan olika led är en framgångsfaktor - från tillverkare och leverantörer till upphandlare och entreprenörer.

Synen på avfall behöver också förändras enligt flera av materialleverantörerna. Till exempel ska gammal asfalt ses som en resurs och återanvändas, inte gå till deponi.

– Asfalt är till 100 procent återvinningsbar och är världens mest återanvända material, säger Henrik Sjöholm på Skanska. I dag sker också en snabb utveckling av fossilfria bränslen inom asfaltstillverkningen, berättar han.

I ett norskt exempel visades hur stål samlas in, allt från gamla cyklar till större partier, och görs om till nya produkter som armeringsstål, som kommer till användning i bygg- och anläggningsbranschen.

Nya drivmedel på frammarsch

Då det gäller drivmedelsmarknaden gav Energifabriken och OkQ8 sin syn på framtidens drivmedel. Energifabriken har kommit långt då det gäller till exempel RME, där en tredjedel av Sveriges rapsskörd går åt till tillverkningen av detta drivmedel. De har i dag 57 mackar och har tagit fram mobila bränslecisterner, en komplett mobil tanklösning som med fördel kan användas vid byggprojekt.

– Vi är i dag Sveriges största fossilfria företag, säger Charlotte Elander, en av delägarna i Energifabriken. Vi uppstickare behövs i branschen, menar hon.

Erik Stenströmmer Moglia, OKQ8, berättade om de drivmedel som finns idag på företaget, vilka som planeras och vilka som eventuellt kommer att försvinna i framtiden. OKQ8 har redan nu börjat med snabbladdning för elbilar och har avtalat om förvärv av Kraftpojkarna, som är marknadsledande leverantör av nyckelfärdiga lösningar för solenergi.

Viktigt med fortsatt dialog och utveckling

I den avslutande paneldiskussionen med representanter från Trafikverkets olika verksamhetsområden fick de frågan om vad de tog med sig som det viktigaste från dagen.

Jan-Erik Lundmark, Underhåll, menade att livscykelperspektivet är det viktigaste. Han ansåg också att Trafikverket ska ställa tuffa klimatkrav och hålla koll på marknaden genom omvärldsbevakning.

Håkan Johansson, Planering, svarade att fortsatt dialog och utveckling ger resultat.

Åsa Lindgren, Investering, ansåg att alla medverkande företag har stenkoll på sina material och driver utvecklingen framåt på ett bra sätt.

– Det känns som att alla är med och att vi kan gå fortare fram, säger Åsa.

Samtliga i panelen var också överens om att innovation, utbildning och inte minst en fortsatt bra dialog i branschen är en förutsättning för att uppnå målen.

Ett hundratal leverantörer, materialtillverkare, trafikverkare med flera, fanns på plats fysiskt den här dagen och nästan lika många deltog på distans via länk.

Mål för infrastrukturens klimatpåverkan (jämfört med år 2015)

  • Delmål 2020 – minus 15 procent
  • Delmål 2025 – minus 30 procent
  • Skarpt mål 2030 – minus 50 procent med bonus för upp till 100 procent reduktion och fossilfrihet i entreprenaden
  • Skarpt mål 2045 – klimatneutralitet ska nås