Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Ett godståg på en vintrig bangård.

Testar bromsförmågan på vintriga spår

På Haparandabanan rullar just nu ett försök som kan få återverkan i kommande EU-regler. Det handlar om tester av bromsförmågan hos godsvagnar med kompositbromsar i svenska vinterförhållanden.

EU-kommissionen vill införa hårdare krav på tysta järnvägssträckor för att minska buller från godsvagnar. Kraven ska börja gälla i december 2024. Detta eftersom buller från godsvagnar med gjutjärnsbromsar bedöms leda till stora hälsoproblem och kostnader för samhället.

 

EUs bullerkrav kan innebära stora konsekvenser för järnvägstrafiken eftersom delar av vagnparken då behöver byggas om. Till exempel måste gjutjärnsbromsblocken på godsvagnar som är i bruk ersättas med kompositbromsblock eller skivbromsar för att kunna trafikera tystare sträckor i exempelvis Tyskland. Bromsblock av komposit är det billigare alternativet till gjutjärnsblock. Men det har visat sig att kompositbromsblock bromsar sämre i vinterklimat.

— Testerna genomförs för att vi ska få kunskap om kompositbromsblockens bromsförmåga i vinterförhållanden. Resultatet av studien kommer sedan att ligga till grund för översynen av den internationella regelgivningen, säger Mikael Aho, utredare på Transportstyrelsen.

Inom järnvägen talas om vikten av fyllnadsgrad i lasten. Men även tomvagnar kan ha högre syften. På sträckan Boden-Haparanda rullar fem olastade godsvagnar för att testa bromsförmågan hos kompositbromsblock men även skivbromsar. Bromstesterna görs från olika hastigheter och i olika väderförhållanden.

— De omfattande prov som genomförs i vinter söker även hitta långsiktiga lösningar på buller- och bromsproblematiken. Därför provas inte bara två olika bromsblock och vagnar med skivbroms utan även olika möjligheter för föraren att förebygga isbildning genom att bromsarna tillsätts med jämna mellanrum, säger Mikael Aho på Transportstyrelsen.

Resultaten är viktiga för att ge järnvägsföretagen vägledning för hur de kan anpassa driften under vinterförhållanden, om när EUs bullerkrav blir verklighet. Till exempel kan järnvägsföretagen behöva anpassa hastigheten för att kompensera bristande bromsförmåga hos bromsar av komposit. Därför är det nödvändigt att utreda vad som påverkar bromsförmågan för tåg med godsvagnar med olika typer av bromssystems under olika väderförhållanden.

 

Forskningsprojektet är finansierat av Trafikverket och leds av Transportstyrelsen. Green Cargo är vagndragare. Analyserna görs av Afry och Charmec tillsammans och resultatet ska redovisas senare i år.

— Vi följer testerna med stort intresse, säger Clas-Göran Rydén, som håller ihop arbetet på Trafikverket. Visar det sig att kompositbromsarna inte fungerar i vårt klimat kan det få påverkan på hela tågplanen.