Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Trafikverket redovisar ny basprognos

Trafikverket har regeringens uppdrag att löpande tillhandahålla prognoser för trafikutvecklingen. Idag presenteras en ny basprognos om utvecklingen fram till 2040 och 2065.

Filmen är cirka 6 minuter lång.

Utifrån prognosen kan problem och brister i dagens och morgondagens infrastruktur identifieras och förslag på lösningar utvärderas. Basprognosen utgör till exempel underlag för samhällsekonomiska analyser av åtgärder som påverkar transportsystemet, och föreslag och beslut om nya styrmedel.

– Vill man förstå och påverka trafikutvecklingen måste man förstå hur olika faktorer och åtgärder hänger ihop. Här fyller basprognosen en viktig funktion, säger Jonas Eliasson, Trafikverkets måldirektör för tillgänglighet. 

Basprognosen baseras dels på beslutad politik avseende styrmedel och fysiska åtgärder, dels olika omvärldsförutsättningar såsom befolkningsutveckling, ekonomisk utveckling, resvanor, energikostnader och varuflöden.

– Vi utgår här från statistik från väletablerade källor såsom SCB och Konjunkturinstitutet, säger Jonas Eliasson.

Klimatmålet ingår nu som förutsättning i basprognosen

Den största förändringen i basprognosen 2020 är att Trafikverket har lyft in klimatmålet som beslutad politik. Vidare har Trafikverket gjort antagandet att klimatmålet, bland annat utifrån Januariöverenskommelsen, nås genom bland annat en kombination av höjd reduktionsplikt, åtgärder för att öka elektrifieringstakten av personbilar, samt aviserade bränsleskattehöjningar.

I basprognosen ökar persontrafiken något mer än den historiska utvecklingen. Samtidigt som körkostnaderna för bränslebilar blir högre utifrån dagens beslutade skatter och avgifter, minskar de genomsnittliga körkostnaderna för trafikarbete som sker med el. Därmed nås klimatmålet med bara begränsade minskningar av tillgängligheten.

– Det förklarar varför biltrafikutvecklingen fortsätter att utvecklas i ungefär samma takt som den föregående basprognosen, säger Jonas Eliasson.

Samma utveckling gäller för persontågsresandet, medan transportarbetet med buss, som befinner sig på en lägre nivå, ökar snabbare. Inrikes flyg beräknas år 2040 ligga kvar på 2017 års nivå .

På godssidan ökar transportarbetet ökar mer än den historiska utvecklingen. Sjöfart är det trafikslag som bedöms öka mest.

Osäkerheter och geografiska förutsättningar omhändertas när prognosensresultaten används

Med antaganden om framtiden följer av naturliga skäl osäkerheter kopplat till prognoser. Prognoser inom transportområdet är starkt kopplade till utvecklingen av samhället i stort, t ex till andra prognoser om ekonomisk utveckling och befolkningstillväxt.

– Detta är vi medvetna om och något vi omhändertar när vi använder prognosresultaten. Huruvida coronapandemin som har haft en omfattande påverkan på det kortsiktiga resandet, kommer att påverka resandet på lång sikt, är i nuläget svårt att bedöma, säger Jonas Eliasson.

Samtidigt som basprognosen publiceras även revideringar av de samhällsekonomiska kalkylmetoderna och kalkylvärden. De nu gällande metoder och kalkylvärden kan studeras i underlaget om ASEK 7.0.

Trafikverket har regeringens uppdrag att löpande tillhandahålla prognoser för trafikutvecklingen för alla trafikslag inom persontrafik- och godstransportsektorn.