Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

alt

Brusreducering mål för tankesmedja

Den 17 september arrangerade TTT en tankesmedja för att identifiera åtgärder som kan förbättra punktligheten på södra stambanan. Målet kan sammanfattas som ett minskat brus på en av järnvägssveriges pulsådror.

Södra stambanan (SSB) är utan överdrift en av våra mest trafikerade banor. Trafikupplägget på banan mellan Stockholm och Malmö är komplicerat där såväl lokal-, som regional- och långväga persontrafik ska samsas på en begränsad kapacitet.

– Längs stambanan finns flera parallella system med exempelvis SL, Östgötatrafik och Pågåtågen. Lägg till snabbtåg, en ökad omfattning på banarbeten och en godstrafik som innehåller såväl vagnslasts- som systemtågsupplägg så förstår nog alla att det handlar om en rätt störningskänslig miljö. Ytterligare en försvårande omständighet är att händelser på södra stambanan snabbt riskerar få konsekvenser även för angränsande banor säger Jan-Åke Bergmark från TTT:s exekutiva ledning.

Tankesmedja – en del i nya TTT

För att förbättra punktligheten på banan hölls en tankesmedja den 17 september. Tankesmedjor är en del i TTT:s nya arbetssätt, och hittills har tre genomförts på olika teman. Upplägget bygger på en tvåstegsraket där man i en första smedja fokuserar på att få fram idéer och i den andra ställer in siktet på att analysera de idéer som bedöms ge mest ”pang för pengarna”.

I den nu avklarade första smedjan om SSB gavs inledningsvis en helhetsbild av de problem som finns längs banan. Bland annat presenterades status på infrastrukturen, var vi har spårspring samt hur planerings- och trafikledningsförutsättningarna ser ut. Sedan följde en presentation av ROT-gruppen, innan dagen avslutades med ett antal grupparbeten i syfte att få konkreta förslag och idéer på pränt.

– Att alla får samma bild av nuläget, och att vi utgår från fakta, gör diskussionerna mer givande. De områden vi sedan siktar in oss på är de där en enskild aktör inte kan klara att lösa problemet. TTTs styrka är ju att vi samlar hela branschen och kan ta ett helhetsgrepp, hitta gränssnitten som lyfter hela stråket säger Jan-Åke.

Finns det problem som är unika för SSB?
- Kapacitetsfrågan som den blandade trafiken innebär är så klart en. Men en viktig fråga som dök upp är behovet av att kunna jobba med lite högre upplösning. Det stod snabbt klart att vi har rätt bra koll på de stora störningarna, så utmaningen är att kunna reducera bruset – att minska alla de små förseningarna som påverkar helheten. Vilka är de, hur uppstår de och hur kodas de? Här känner jag vi har fått in många bra uppslag att jobba vidare med i nästa steg.

Hur tar ni resultatet vidare?
- Det gör vi i den ”analys-smedja” som vi planerat hålla den 22 oktober. Fram till dess kommer vi i EL sammanställa och kvalitetssäkra de förslag och idéer vi fått in. Efter att analysdelen är genomförd återstår för oss i EL att paketera de förslag som bedöms ha störst potential till projekt. Här jobbar vi sedan tidigare med en modell med tre olika projekt; aktörsspecifika, branschspecifika eller branschgemensamma. Projekten förankras sedan hos berörda aktörer genom de punktlighetsansvariga som sedan en tid finns utsedda hos alla de som medverkar i TTT.

Är du nöjd med vad tankesmedjan gav?
– Absolut! Jag tycker på riktigt att det är häftigt att vi kan samla olika kompetenser från stora delar i vår bransch för att tillsammans försöka lösa utmaningen att minska störningstimmarna och därigenom öka punktligheten.

Vill du själv vara med på en tankesmedja? Känner du att du sitter på värdefull kunskap och att du bubblar av idéer! Hör i så fall av dig till TTT så lovar vi att undersöka vilka möjligheter som finns. Tillsammans kan vi öka punktligheten!